Dyra elnätsavgifter

Det finns en marknad med endast en leverantör som man är tvingad att köpa från. Det går inte att välja någon annan leverantör eftersom alla är beroende av den. Jag talar om elnätsmarknaden. Det finns bara en elledning framdragen till hushållet och den har elnätsbolaget monopol på.

Just nu talas det och skrivs mycket om höga elnätspriser och elpriser i Sverige. En vettig idé är att producera sin egen el i protest mot el- och elnätsbolagen. Vi producerar vår egen värme med ved, flis, osv. så varför skulle det inte fungera att producera sin egen el?

Självklart fungerar inte detta i stort. Vi är alla beroende av kablarna och säker eltillförsel. Det måste således finnas vettiga regler. SVT har uppmärksammat elnätsbolagens dyra priser. Energimarknadsinspektionen (EI) kontrar och säger att SVT ger en förenklad bild elnätsföretagens avgiftshöjningar. Enligt EI regleras avgifterna noggrannt.

Sedan har vi det här med den dyra elen. Elpriset regleras av av den dyraste försålda elen. Detta medför att om du kommer på ett smart sätt att producera el, och bildar en ekononomisk förening för verksamheten, måste du beskatta för mellanskillnaden mellan Nordpools pris och föreningens självkostnadspris. Rätta mig om jag har fel!

Jag uppmanar folk i bygderna att ta tag i saken själva och fundera ut nya sätt att producera el.
Mest realistiskt innebär det elproduktion med bioenergi genom mikroskalig förbränning och förgasning, förbränning av biogas,  småskalig vattenkraft och vindkraft samt till viss del solel. Det enklaste och billigaste sättet torde vara förbränning och förgasning av bioenergi. Kylvattnet från detta kan sedan användas för uppvärmning av hus. I Sätra Brunn finns ett gäng som redan är igång med en förgasningsanläggning (gengas).





Nyckelord: Bioenergi, gengas, förgasning, förbränning, solceller, solpanel, solfångare, vindkraft, vattenkraft


Sverige kan få världens största vindkraftpark

Vindkraftparken utanför Karlshamn kan komma att producera mer el än vad de gamla reaktorerna vi Barsebäck producerade tillsammans. Energinyheter
Själv har jag arbetat med SUNE-projektet i Svartådalen Där har projektet en egen blogg, kolla gärna in på SUNE-bloggen.
En del i projektet är att driva studiecirklar inom energi. Det finns bl.a. en gengascirkel där deltagarna snart har byggt ett minikraftvärmeverk som drivs av ved. Nedan visas skönheten. Den består av återvunnen teknik från ett gengasaggregat, en B-20 motor m.m.
Taggar: Solvärme, solenergi, solel, solceller, vindkraft, vindenergi, energieffektivisering, miljö, hållbar utveckling

Är nettomätning av el möjligt?

Det går inte att kvitta elproduktion och elkonsumtion direkt i elmätaren med dagens skatteregler. Exempelvis att producera solel med solceller och kvitta el ut på elnätet mot el in till huset. Energimarknadsinspektionen, EI, har utrett detta och visar att det inte går att förena nettodebitering med dagens skatte- och momsregler.  EI:s förslag är att Skatteverket ska utreda om det går att ändra skattereglerna så att nettodebiteringen även omfattar energiskatt och moms.

Västeråsaren Bengt Stridh som bl.a. arbetar med solenergifrågor på ABB menar att förslagen är otillräckliga.
"Full nettodebitering skulle vara ett bra sätt att få fart på den svenska marknaden för solel" (Ny Teknik)

Jag tycker det tar väldigt lång tid för att ändra dessa regler. Jag har följt reglerna kring nettodebitering i snart 3 år och det går mycket långsamt. Självklart måste saker och ting utredas, men finns viljan borde det gå fortare. Det verkar som om frågorna alltid stannar upp på Finansdepartementet. Näringsdepartementet har insett fördelarna och driver på allt det här med miljöteknik och förnybar energi. Finansdepartementet ser dock mest problem och människor som vill smita undan skatter. Jag efterfrågar lite mer framåtanda även på Finansdepartementet.




N
yckelord: Solceller, solenergi, solel, solvärme, solpanel, solfångare, vindkraft

Världsbanken investerar i kolkraftverk

Världsbanken satsade mycket pengar på fossil energi under året som gick. SR
Det är ju bra! Det är konstigt att inte Världsbanken uppmärksammat det här med förnybar energi och behovet av utsläppsneutral energi i utvecklingsländerna. Dessutom var det svenskar som deltog i besluten.
Den här veckan
har jag hållt en miljöutbildning för elever i en yrkesutbildning i Borlänge. Vi avslutade med ett pass om energifrågor. Det blev många och roliga diskussioner. Det vore kul om verkstadsmekaniker får upp ögonen för ny teknik och även entreprenörskap.
Det blev en dag i Svartådalen med SUNE-projektet. Kolla gärna in SUNE-Bloggen.
Jag har även fått ett uppdrag av Länsstyrelsen med att kartlägga möjligheterna för att tillvarata spillvärme i Västmanland.
Fler nyheter
Vindkraft utgör nu ca 2,2% av den totala energiproduktionen i Sverige. Energimyndigheten
Japans första smarta elnät. Ny Teknik
Stockholm forskar på smarta energinät Energinyheter
Klimatlagstiftning överlevde omröstning i Kalifornien. Reuters

Ursprungsmärkning av el

Hur ofta har jag inte fått frågan om var elen egentligen kommer ifrån. Hur kan man veta att vindkraftelen kommer från vindkraft och inte från kärnkraft? Svaret är att elen kan komma från vilken energikälla som helst. Allt går in i samma pott med ljusets hastighet. Men hur kan man då välja miljömärkt el?

Idag är elbolagen som säljer miljömärkt el tvugna att köpa in samma mängd el som du använder från t.ex. vindkraftleverantörer om du valt just vindkraft. Nu ska Energimarknadsinspektionen också se till och kontrollera att denna ursprungsmärkning verkligen fungerar. När vi som konsumenter köper miljömärkt el ska också produktionen av miljöbra el öka i samma omfattning.  Ny Teknik

Jag tycker detta är bra. Det pratas jämt om att politiker ska bestämma över energipolitiken. Men faktum är att varje person har ett rätt stort inflytande. Är det många som väljer vindkraft måste också producenterna öka vindkraftproduktionen. Själv vill jag förespråka solel. Men idag måste man vara beredd att betala mer för den elen jämfört med andra energislag p.g.a. höga installationskostander. Samtidigt finns det många människor som är beredda att betala lite mer för solel. Ett exempel är konceptet i Sala som den ekonomiska föreningen Solele i Sala och Heby driver.

Solel i i Sala

Här visas data över elproduktion i den ekonomiska föreningen Solel i Sala och Hebys anläggning i Sala.
Jag är själv medlem i föreningen. Föreningen har även anlagt en andra anläggning i Heby under 2010 där företaget Solarit AB levererade prylarna.
Anläggningen i Sala har levererat 41 034 kWh under 2010. Under ettårsperdioden oktober 2009 t.o.m. september 2010 levererade anläggningen 42 416 kWh.
Bli inte förvånad över att de visar förbrukning i kWh. Det beror på att ett program som egentligen visar energiförbrukning i huhåll används. Egentligen borde det stå "elproduktion".
Fakta:
Kostnaden för anläggningen i Sala var 2,2 miljoner kr.

Det behövs en energirevolution

Hälften av kända och uppskattade ännu okända oljereserver är förbrukade. Samtidigt är ökningen av oljeförbrukningen per år är större än den mängd nya källor som upptäcks per år. Detta beror på att allt fler människor flyger, köper bil och köper produkter som är producerade i andra länder. Nu är frågan vad som händer när oljan tar slut. Kan Sverige klara en sådan omställning?

Förnybar energi utgörs av solenergi, vindkraft, vattenkraft, vågkraft  och olika slag av bioenergi såsom t.ex. energigrödor, ved och biogas. Fossila energislag utgörs främst av kol, olja och naturgas. Framtidens stora utmaning är att skapa ett samhälle som i första hand utvinner sol-, vind-, vatten- och vågkraft, så kallade flödande energislag. Flödande energislag är koloberoende eftersom energislagen inte ingår i kolets kretslopp. I andra hand bör vi välja bioenergi vilket ingår i kolets kretslopp i atmosfären. Detta är också anledningen till att de kallas förnyelsebara. Det är också möjligt att utvinna energi från olika typer av avfall. En stor möjlighet är att producera biogas av organiskt avfall, avloppsslam, vallgrödor och dynga. Biogas har en stor potential att användas som fordonsbränsle vilket många bussbolag, taxibolag och privatpersoner redan gör idag. Sedan har vi andra avfallsslag som kan förgasas eller förbrännas. Här är min mening att principen "rent in ger rent ut". Det är viktigt att vi inte förbränner giftigt avfall vilket skapar farliga utsläpp. Avfall som är fritt från gifter och som är förnybart kan återanvändas.


Basen för Sveriges elproduktion är idag vattenkraft (47% 2008) och kärnkraft (42% 2008). Resterande elproduktion utgörs i första hand av kraftvärme (11%) men även en liten andel vindkraft vars produktion ökar varje år. Den totala elproduktionen uppgick till 146 TWh år 2008. Basen för transportsektorn är fortfarande fossil olja i form av diesel och bensin. Andelen förnybara energislag som etanol och biogas ökar dock i omfattning.


Rent tekniskt är det möjligt att ställa om till att använda förnybara energislag. När det gäller värme i byggnader är möjligheterna stora. Det finns idag passivhus som knappt behöver något energitillskott alls i form av värme.  Industrisektorn, som står för ca 40% av energianvändningen, kan energieffektivisera sina processer och använda vattenkraft och kraftvärme. Den svåraste förändringen ligger istället i transportsektorn som står för 25% av Sveriges slutliga energianvändning. Utan olja krävs det en radikal energiomställning för transportsektorn. En sannolik framtid är att hybridfordonen kommer att utgöra basen i fordonsflottan. Enligt Erik Dahlqvist, professor i energiteknik på Mälardalens högskola, kan elhybrider komma ner på motsvarande 0,2 l bensin per mil. Dessa fordon kan drivas på biodiesel, etanol, dme eller biogas i kombination med elmotorer. Det är enligt Dahlqvist möjligt att fordonen använder 50% el och 50% biobränsle. Transporter kommer enligt Dahlqvist också att ske på effektiva tågsystem samt i elhybridlastbilar.


För att klara av denna omställning krävs energieffektivisering av hela samhället. Vi måste komma bort från energislöseriet genom energieffektivisering i fastigheter, industri och transportsektorer.


Tyvärr talar politiker idag inte mycket om småskalig energi. Min mening är att småskalig energiproduktion i samverkan är det som kommer att leda till ett helt nytt sätt att se på energi. Det är detta som är själva energirevolutionen. Det är möjligt att använda hustak för solpaneler i kombination med bioenergi och effektiv energianvändning. Låt oss skala upp detta för hela städer. Kraftvärmeverk producerar el och värme från bioenergi samtidigt som solfångare levererar värme. Hushåll använder i första hand värme från solen och i andra hand fjärrvärme. Det är också möjligt att koppla in stora solfångaranläggningar på fjärrvärmenäten. Liknande system kan användas för elproduktion där vindkraft samverkar med solel och vattenkraft. När solen lyser produceras solel, när vinden blåser skapas vindkraft. Vattenkraft och bioenergi utgör då fortfarande basen och levererar el när det ej finns tillräckligt med sol- och vindel. För att klara en sådan utveckling krävs intelligenta el- och fjärrvärmenät. Hushåll kan sälja el och värme ut på el- och fjärrvärmenäten. Samtidigt köps el när den är som billigast. Tvättmaskiner och diskmaskiner programmeras till att verka under de billigaste timmarna under dygnet. Det finns inte någon människa som kan  förutse potentialen med denna typ av energieffektivisering och användning av energislag i samverkan.



Det kommer sannolik ändå att finnas ett gap mellan efterfrågan på energi och energiproduktion, trots energieffektivisering och övergång till förnybara energislag. Konsekvensen av detta är att energikostnaderna ökar radikalt. Det är då inte möjligt för alla att flyga varje år eller pendla långa sträckor till jobbet. Det kommer sannolikt också att ge effekter på industri transportsektorerna. Ett scenario är att produktion läggs så nära konsumenterna som möjligt eftersom det inte är lönsamt att transportera varor över hela jorden. Denna utveckling innebär således att fabriker som producerar varor för Europa också ligger i Europa.

Tyvärr är inte regelverket i Sverige fördelaktigt för de småskaliga energislagen. Det är viktigt att det blir enkelt och kostnadseffektivt att sälja överskottsel ut på elnätet. Elnätsägarna kan som ett första steg göra detta på frivillig väg, men det krävs även en förändrad lagstiftning. Detta gäller också regler för uttagsskatt för vindkraftkooperativ. Min mening är att vi ska få igång fler hushåll och företag som genererar el till elnätet. Det behövs också fler entreprenörer och företag inom småskalig energi. Sedan måste ägarna till kraftvärmeverken samarbeta på ett positivt sätt med de nya aktörerna.


En ny marknad

Pengar är kul! Tänk om skogarna kan få betalt för all syre och biologisk mångfald de producerar. Detta är faktiskt på gång i Åre. Det finns idéer inom forskarvärlden som håller på att konkritiseras till en ny marknad. Tanken är att skapa ett frivilligt system där företag och privatpersoner kan klimatkompensera vid konsumtion och låta pengar gå till skogs- och jordbrukare som förvaltar skogs-, ängs- och våtmarker på ett hållbart sätt.

Vad gör jag just nu?
Just nu undersöker jag olika möjligheter för ett ekologiskt lantbruk att ersätta fossil energi med förnybar energi.


Slutsnackat om biobränslen är bra eller dåligt

Nu kanske det blir slutsnackat om biobränslen är bra eller dåligt för miljön. Sveriges regering har kommit med ett lagförslag som anger hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen. Lagen härrör från ett EU direktiv.

Regeringen har i propositionen 2009/10:164 lagt fram ett lagförslag ” lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen” som kom ut den 18:e mars 2010. I 2 kap 1-5§ anges hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande bränslen. Enligt lagförslaget ska ett hållbart drivmedel ”medföra en minskning av utsläppen av växthusgaser med minst 35 procent i förhållande till utsläppen om fossila bränslen i stället hade använts”. Från och med 2017 ska kravet höjas till en minskning med 50 procent.

Vidare får inte råvarorna komma från mark som den 1 januari 2008 eller senare utsetts till naturskog, gräsmark med stor biologisk mångfald och naturskyddsområden. Råvarorna får inte heller härröra från våtmarker och kontinuerligt beskogade områden. Det finns även ökade krav på torvmark. Avslutningsvis ska råvaran vara producerad i enlighet med EU:s bestämmelser avseende jordbruksstöd. För mer detaljer om kraven, se 2 kap 1-6§ Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen i proposition 2009/10:164.


Energirevolution i Gnosjö

Nu har äntligen Energirevolutionen nått Gnosjö. Företagarna i Gnosjö har tröttnat på de stora energibolagen och deras höga elpriser. Nu ska företagen i Gnosjö göra slag i saken och producera sin egen el. Ny Teknik
Det är roligt att företagen dessutom ska producera elen medelst vattenkraft och vindkraft. Det blir säkert en del bioenergi också.
Det vore kul att hjälpa till med att hitta nya energilösningar. Vi på Nestor AB arbetar f.n. med olika energiprojekt inom bl.a. landsbygdsutveckling i Sverige och Afrika. Det här handlar om att många små företag producerar el istället för några stora kraftbolag.

Äntligen händer det något

Här redovisas Energimarknadsinspektionens regeringsuppdrag under 2010.
Det handlar bl.a. om smarta elnät, nettodebitering av el, timmätning av elanvändning och  biogas i naturgasnäten.
För mer info, se http://www.ei.se/For-press/Aktuellt-fran-inspektionen/Tio-nya-regeringsuppdrag-under-2010/
Nu kanske energirevolutionen kommer igång på allvar.

Energitinget

Energitinget började dåligt för mig. Först en kö för att anmäla sig. Sedan fick jag inte ens komma in i föreläsningssalen utan istället bevittna energiministerns tal via en storbildsskärm. Tyvärr hörde jag inget eftersom alla pratade i mun på varandra.
Nästa pass bestod av seminarier om biogas. Först fakta om biogas från lantbruk i Europa. Totalt finns en effekt på 90 TWh per år varav Tyskland står för 50%. En hemsida att gå vidare till är www.iea.biogas.net

Därefter talade Sala Linnea Andersson från Vattenfall Consultants om biogas på lantbruk med inmatning på elnätet i Sverige. Hon har undersökt erfarenheter av elnätsanslutning. Resultatet är bl.a. att det finns en stor spridning på vad som kallas småskaligt, från 15 - 630 kw. Vidare att jordbrukarna får olika bemötande från olika elnätsägare landet över. Det är även olika villkor med nätägare och elhandelsbolag.
Sara lyfte fram att det ofta är låg avsättning för värmen på gårdarna. Här är hennes slutsatser:
- Det är ett krångligt regelverk.
- Ekonomin är tveksam där värmehanteringen utgör den kritiska faktorn och rötrester är värdefulla.
- Det är lägst värde på elproduktion på landsbygden.
Sammanfattningsvis tyckte hon att det är krångligt att leverera ut biogasproducerad el till elnätet. Det är alltså samma problem för biogasproducerad el som för solcellsproducerad el.

Magnus Henke från Energimyndigheten berättade om delrapporten för "En sektorövergripande biogasstrategi" som Energimyndigheten, Jordbruksverket och Naturvårdsverket tagit fram.
Uppdraget var att undersöka hur biogasproduktionen kan öka i Sverige.
Syftet är att kartlägga:
- nuvarande styrmedel
- biogasens klimat & miljönyttor
- samt biogasens värdekedja.
Målet är att skapa en lönsam biogasproduktion.
Ett problem är att råvaran finns på landsbygden medan marknaden finns i tätorter. Produktionen kräver anläggningar nära råvaran.
Henke trodde på samrötning mellan vallgrödor, gödsel och livsmedelsavfall.
Han talade även om olika stödsystem och det blir troligtvis inget generellt stöd för fordonsgas. Henke lyfta fram att det är viktigt med teknik för småskalig biogasproduktion.

Sedan träffade jag givetvis många bekanta och nya ansikten. Den största nyttan med att gå på Energitinget är just att få de rätta kontakterna. Det blev några intressanta möten, bl.a. med en person från ABB som talade om Smart Grids och solceller. Det kanske kan bli ett skarpt projekt. Jag tjatade även på Näringsdepartementet om småskalig elproduktion och uttagsskatt för vindkraft. Det kan aldrig diskuteras nog för mycket.

Nyheter
Kärnkraft är inte lönsamt enligt en energiprofessor. Utan statliga bidrag och garantier blir det aldrig mer kärnkraft.
Ny Teknik

Forskare menar att jordens befolkning måste minskas. Tvärtom vad många politiker vill. DN Debatt

FN har tillsatt en grupp som ska granska IPCC. Gruppen heter Interacademy Council (IAC). DN

Klimatet ska bli en valfråga för Alliansen där man går ut med att kärnkraft ska spela en stor roll. SvD Opinion


Ny webbsida om vindkraft

www.vindlov.se är en samlingssida för vindkraftbranschen och drivs av bl.a. Energimyndigheten.

Installerad vindkraft i EU är störst

Vindkraft utgjorde den största energikällan som det investerades i under 2009 enligt organisationen European Wind Energy Association (EWEA). 39% av all energikapacitet som det installerades i under 2009 var vindkraft följt av gas (26%) och solceller på 16%.
Totalt utgjorde förnybar energi 61% av nyinstallerade kraftverk under 2009.

Länkar:

click here to download the pdf with full analysis of the data.

Please click here to see the video of the annual statistics launch.

For broadcasters: please click here to download the video in broadcast standard quality.


Piska och morötter

Företrädare för biobränslebrancherna vill att regeringen satsar på morötter, piskor och incitament för att 10 procent biodrivmedel ska bli miniminivå. De menar att en kvotplikt där bensinbolagen tvingas att sälja 10% biodrivmedel riskerar att bli ett maximum. Brancherna vill istället att Sverige ska försöka nå minst 20% biodrivmedel till år 2020. DN

Jag håller med om detta. Kvotplikt känns lite vänster. Det är bättre med ekonomiska styrmedel med både piska och morötter. Fast vi borde se till att fler privata aktörer säljer biogas också. Just nu är det mest kommuner som säljer biogas.

"Oljan kommer att räcka i miljoner år"

Det säger Vladimir Kutcherov, professor i geologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Han menar att olja nybildas hela tiden 20 mil under markytan. TV 4 Nyhetskanalen KTH
Min spontana kommentar är:
"Vem ska vi tro på?"
Det börjar likna en fars det här med Peak oil. Jag har alltid fått lära mig att olja bildas av växter och djur under miljontals år. Kutcherov menar istället att olja bildas i en annan process vilket kallas abiogenic
Om detta är sant kan det innebära att människan fortsätter med fossila bränslen och förändrar klimatet till det sämre. Det kanske rent av är kört för klimatet.
Men man ska vara väldigt skeptisk till vad en geolog säger. Geologer har ju ekonomiskt intresse av att hitta mer olja och naturgas. Det är liksom deras jobb. Hursomhelst ska det bli intressant att följa den fortsatta debatten mellan forskare. Se inslaget på Nyhetskanalen:

Pionjärerna har träffats

Idag träffade jag folkpartisten Karl Erik Andersson och miljöpartisten Mikael Vilbaste. Vi diskuterade Mälarenergis projekt med förgasning av avfall.
Under diskussionen kom vi även in på solenergi, vindkraft och vattenkraft. Vi var överens om principen att vi i första hand ska använda solenergi och i andra hand energi från förbränning av bioenergi. Fossil energi ska vi självklart undvika helt.
Vi diskuterade även möjligheterna med att sälja överskottsvärme ut på fjärrvärmenätet och överskottsel ut på elnätet.
Jag har även mejlat en Kristdemokrat som är med i Alliansens politikutvecklingsgrupp för miljö och klimat. Det vore bra om Alliansen vaknar och inser behovet av småskalig energi. En utveckling där många små kraftverk genererar ut el till elnätet och värme på lokala närvärmeverk eller större kraftvärmeverk. En inkomstkälla för folk på landsbygden.
Vi får se om de nappar...

Vad är Energirevolutionen? Se inlägget längst ned på: Länk

Nyheter
Hammarby Sjöstad har sämre energieffektivitet än min gamla bostadsrätt från 1949. Vi har typ 140 kwh/m2 och år. Hammarby Sjöstad har mellan 142 kWh/m2 och 165 kWh/m2 per år. Och det beror på konservativa byggherrar om man får tro Miljöaktuellt.

Idag kan vi läsa att Sverige tvingats importera el, trots att vi sänkte vår energianvändning. Det är ju positivt att vi minskat energianvändningen men tråkigt att vi behövt köpa in el. Det är också bra att vindkraften gått framåt, från 2,0 TWh år 2008 till 2,5 TWh år 2009. Ny teknik

Kjell Jansson, VD för Svensk Energi skriver i ETC  om den bristfälliga propositionen om egen producerad el. Jag kan inte annat än hålla med. Läs artikeln Läs mer om regeringspropositionen

Ger vindkraft mer fossil energianvändning?

Idag fick jag en kommentar på bloggen som hänvisar till en bloggartikel om vindkraft. Enligt artikeln måste vi använda kolkraft eller importera el när det blåser lite.

Jag håller med om att vindenergi inte kan ersätta alla annan elproduktion. Vindkraft är intermittent och ger elkraft när det blåser. Vidare är vindkraft beroende av att vindkraftverken står på platser där det faktiskt blåser mycket. Det är därför marknaden ska avgöra hur mycket vindkraftverk som ska byggas. En projektör anlägger inte ett vindkraftverk om det inte är lönsamt. Det finns alltid en kalkyl bakom varje vindkraftprojekt.

Sedan håller jag inte med om att vindkraft skapar beroende av fossil energi. Det går faktiskt att jämna ut eltillförseln på andra sätt. För det första kan kraftvärmeverken jämna ut vindkraftens rörliga elproduktion. Något mer intressant är smart grids där vindkraft och solceller ska samverka med elbilar. Batterierna i elbilarna laddas upp när det blåser mycket. När det blåser lite matas el ut på nätet. Kanske är detta framtiden? (Läs tidigare inlägg med länk till film om Smart grids)
Jag vet även att ABB arbetar med lösningar för att jämna ut oregelbunden elproduktion.
Avslutningsvis vill jag hävda att vattenkraften kan byggas ut under förutsättning att det görs på ett ekolgiskt hållbart sätt.




Vindkraftutbyggnaden går långsamt

Utbyggnaden av vindkraft går långsamt

Om vi ska uppnå 40 TWh per år för vindkraftproduktion måste vi sätta fart. År 2008 producerades 1,6 TWh vilket är är litet i jämförelse med vad som ska uppnås.

Samtidigt blir utbyggnaden mindre år 2009 än år 2008 enligt Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA).

För att uppnå 30 TWh per år krävs det att minst 6 400 nya vindkraftverk byggs i Sverige.

"Drygt 600 nya vindkraftverk varje år fram till målåret 2020 är alltså en nödvändighet." skriver Per Rönnberg för IVA.

Nedan visas Per Rönnbergs beräkningsexempel:

 

"6 480 nya vindkraftverk når målet 30 TWh om man räknar så här:

A: Varje ny vindsnurra har 2 MW som märkeffekt.

B: Varje snurra producerar el under 25 procent av årets timmar.

C: Året har (om det inte är skottår förstås) 8 760 timmar.

D: Då producerar varje snurra 0,00438 TWh (0,25x8760x2= 4 380 MWh vilket är det samma som 0,00438 TWh).

E: 30 TWh–1,6 TWh (Befintlig produktion år 2008) = 28,4 TWh vilket är det nödvändiga tillskottet om regeringens mål ska nås.

F: 28,4 TWh / 0,00438 (Se punkt D.) = 6 480 nya vindkraftverk.

Årsskiftet 2008/2009 fanns omkring 1 150 installerade vindkraftverk i Sverige."


Svensk Vindenergi 19 maj


Idag deltog jag i Svensk Vindenergis seminariedag om vindkraft. Det var en spännande dag och jag fick några potentiella kunder på kroken. Det var även roligt att träffa en gammal kursare från Ekologisk ekonomiprogrammet.

Inledningsvis berättade Matthias Rapp, vd för Svensk Vindenergi om föreningen och vad de arbetar med:

- Stödsystem som branschen är beroende av. Elcertifikatsystemet borde ses över.
- Elmarknadsfrågor
- Reglerbarhet i vattenkraften.
- Prisområden. Hur påverkas vindkraften om Sverige inför olika prisområden?
- Tillståndsprocesser
- Acceptansfrågor bland allmänhet och politiker.
- Hindermarkering för flyget.
- Försvarsfrågor.
- Förhindra skatt på vindkraftandelar
- Föreningen har tre råd; nätråd, kommunikationsråd och ekonomi.
- De jobbar med påverkansarbete (lobbying).

Dagen bestod av ett antal korta föredrag som sedan följdes av paneldiskussioner. Först ut var Gunnar Olofsson från Sveaskog, Maria Ågren Naturvårdsverket, Helena Jonsson LRF, Gunnar Fredriksson Svensk Vindenergi och Mathias Rapp som moderator.

Sammanfattningsvis handlade det om:

- Sveaskog ser över vindlägen och de är positiva till att vindbruket kompletterar skogsbruket.

- LRF är positiva till vindkraft som komplement till jordbruket. Helena menade dock att parterna måste samarbeta bättre. Dialogen mellan markägare, projektörer, grannboende och markägare som upplåter mark för elkablar måste förbättras. Helena talade om mångbruk med en blandning av jordbruk, turistentreprenörer, vindbruk m.m.

- Maria Ågren från Naturvårdsverket menade att samråden ofta upplevs som uppgjorda på förhand och inte som ett första inledande möte. Detta kan bli bättre.

- Gunnar Fredriksson efterfrågade en folkrörelse kring vindkraft.

Sedan följde ett pass om naturvård och vindkraft.


- Maria Ågren talade om att ökad vindkraft hjälper till att förbättra miljökvalitetsmålen för minskad klimatpåverkan, övergödning och försurning.

- Kjell Jansson, VD för Svensk Energi, lyfte fram att Sverige behöver mer vattenkraft för att kunna reglera elkraften jäntemot vindkraften. När det inte blåser behövs vattenkraft. Han sa även att minskad klimatpåverkan är överordnat lokala intressen.
Maria kontrade då med att Naturvårdsverket måste jobba med alla mål samtidigt.

- Gunnar Fredriksson ansåg att myndigheter som är med i forskningsprojektet Vindval ej använder de nya forskningsresultaten. Tjänstemän tar inte till sig resultaten.

Nästa pass handlade om elhandel.
Peter Chudi från Tricoroma Svensk Kraftmäkling berättade om den nya derivathandeln med elcertifiket.  "Att köpa en säljoption innebär en utgift nu för en framtida säljmöjlighet"





Sist ut som föredragshållare var Ola Alterå, statssekreterare från Näringsdepartementet.

Ola var enligt min mening inte direkt konkret. Regeringens mål är i varje fall 25 TWh till 2020. Men de vet inte hur de ska nå målet. Ole lyfte fram det fantastiska med att Sverige förenat ekonomisk tillväxt med minskad klimatpåverkan. Sverige kommer att spela en stor roll i på den globala arenan. Under Sveriges ordförandeskap ska vi ha parollen "ekoeffektiv ekonomi".

Ole vill se tillverkare av vindkraftverk i Sverige. Han menade även att det är bra med vattenkraft och det är positivt att många vill investera. Men han sa att det inte behövs mer vattenkraft för att få mer vindkraft. Istället ska vi ha intelligenta elnät. Tyvärr utvecklade han inte ämnet, men han menade säket att elbilarnas batterier ska jämna ut variationen av vindelen. Poängen är att Ramvattendirektivet minskar möjligheterna för kraftreglering av vattenkraften. Direktivet ska implementeras i höst.

Dagen avslutades med en paneldebatt mellan generaldirektörer. Tyvärr kom inte Mikael Odelberg från Svenska kraftnät. Det blev istället en debatt mellan Tomas Kåberger Energimyndigheten, Axel Wenblad Fiskeriverket och Matthias Rapp Svensk Vindenergi. Debatten handlade mestadels om vindkraftens påverkan på torsken och annan fisk. Det verkar dock som om fiskarna kan simma lugnt.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0