Planerat åldrande av produkter
Anledningen till att företag gör på det här sättet är att vi som konsumenter ska köpa nya produkter. Men frågan är vad som skulle hända om företag producerar produkter som håller riktigt länge och som går sönder först när de slitits ut på riktigt. Jag gör ett försök till en problemlösning:
Förutsättningar
Förutsätt att produkter endast produceras utefter en reell efterfrågan. Inte en påtvingad efterfrågan p.g.a. produkter går sönder i förtid.
Konsumtenternas nytta ökar över tid. Nya produktmodeller är bättre än äldre. Det torde medföra en reell efterfrågan på nya produkter. Men ett flertal människor väljer att behålla gamla modeller eller sälja dessa begagnat.
Priset för nya produkter är högt eftersom det kostar pengar att utveckla.
Anta att återvinningsgraden är näst intill 100 %. Uttjänta produkter kan återvinnas eller återanvändas.
Energin till produktionen härrör enbart från förnybar och hållbara energikällor.
Fråga
Vad kan producerande företag tjäna pengar på under dessa förutsättningar?
Svar
1. Företag kan öka nyttan och ta betalt för bättre produkter. Det innebär att konsumenter köper produkter när de önskar något bättre. De gamla produkterna kan säljas på begagnademarknaden.
2. Företag kan ta betalt för att reparera fel och byta ut slitna delar. Här tar de mestadels betalt för tiden som går åt att reparera.
3. Produkter med mjukvara behöver uppdateras. Företag kan ta betalt för uppdateringar.
4. Företag kan konstruera produkter vars hårdvara kan förbättras (uppdateras). Varför t.ex. byta ut ett helt kylskåp när pumpen går sönder?
5. Att hyra ut produkter torde kunna bli en framgångsfaktor. Detta medför att det blir lönsamt med produkter som håller länge.
Det torde bli en framgångsfaktor att satsa på försäljning av tid. Tid för reparationer, utveckling, rådgivning, uppdatering osv. Vi måste nog vara beredda på att ändra rådande affärsmodeller till att faktist betala för uppgradering av programvaror.
En avslutade reflexion är det här med meningen med livet, eller rättare sagt arbetslivet. Vem vill arbeta med att producera produkter som blir värdelösa efter 3 år och som sedan förstör miljön och förgiftar naturen? Inte jag i varje fall. Det måste finnas bättre sätt att använda sin tid.
Se dokumentären på SVT: http://svtplay.se/v/2799923/dokument_utifran/glodlampskonspirationen
Nyckelord: Hållbar utveckling, ekologisk ekonomi, hållbarhet, hållbar ekonomi, förnyelsebar energi, förnyelsebart, solenergi, solceller, solfångare
Framtidens ekonomi
Tyvärr verkar det som om ekonomi och hållbar utveckling ännu inte går hand i hand. Ekonomi handlar fortfarande om evig tillväxt och kvartalsrapporter medan miljömänniskorna lever i sin lilla miljöbubbla. Min mening är att dessa två världar måste mötas och att vi på allvar integrerar fattigdomsbekämpning, nationalekonomi och miljöfrågor. Ämnet nationalekonomi eller ”economics” som det heter på engelska måste utvecklas och underordna sig naturlagarna. Detta är en viktig fråga eftersom regeringar världen över litar på vad nationalekonomer säger.
Ett faktum är dock att ekonomi, miljö och sociala frågor faktiskt integreras allt mer i den politiska världen. Naturkatastrofer som utsläppet i Mexikanska golfen är en väckarklocka för många. Alla dessa ekonomiska aktiviteter som har sitt ursprung från olja och skapar tillväxt har plötsligt blivit ett problem. En annan väckarklocka är klimatpåverkande gaser som har sitt ursprung från fossil energi. Energi som skapats av naturen under millioner år för att av människan användas under några få århundraden. Det resultat vi kan se idag är att en del av marknaden på frivillig väg skapar system för utsläppsrättigheter, klimatkompensering, miljöledningssystem, it-verktyg för mätning av miljöprestanda o.s.v. Vi har även återkommande världskonferenser där mål för fattigdomsbekämpning, minimering av utsläpp m.m. sätts upp. Något som just nu diskuteras är hur betalningssystem för ekosystemtjänster ska utformas. Regnskogar som producerar syre och biologisk mångfald har idag endast sitt värde i skogsråvara och eventuellt intäkter från turister. Förhoppningsvis kommer skogsägare kompenseras för att förvalta dessa skogar istället för att avverka dessa.
Det finns olika synsätt på ekonomi och tillväxt. Just nu har begreppet ”hållbar tillväxt” blivit vedertaget bland politiker och myndigheter. Ett exempel är Vinnova som definierar hållbar tillväxt som ” en långsiktigt ekonomisk tillväxt som samtidigt är hållbar ekologiskt och socialt”. Samtidigt säger Vinnovas vision; ”VINNOVA bidrar tydligt till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland." Detta visar att myndigheter ser tillväxten som den övergripande visionen medan sociala frågor om miljö är underordnade. Kritikerna till hållbar tillväxt menar att det inte spelar någon roll om vi minimerar utsläpp, för t.ex. bilar, så länge de totala utsläppen ökar. Bilars utsläpp minskar exempelvis per bil medan antalet bilar ökar i världen. Det medför att de totala utsläppen ändå ökar.
Det finns dock andra inriktningar som utvecklas i den akademiska världen. En sådan inriktning är ”steady-state economy” (SSE) som ekonomen tillika Roegens elev Herman Daly definierar som
”An economy with constant stocks of people and artifacts, maintained at some desired, sufficient levels by low rates of maintenance ‘throughput’, that is, by the lowest feasible flows of matter and energy from the first stage of production to the last stage of consumption.” (Daly, Herman. 1991. Steady-State Economics, 2nd edition. Island Press, Washington, DC. p.17.)
Man kan se SSE som ett tillstånd där balans råder mellan population, resursanvändning, fördelning av välfärd, biologisk mångfald och livskvalitet. För att nå SSE krävs det ibland ekonomisk tillväxt, t.ex. i ett land som drabbats av naturkatastrof. Men det kan lika gärna handla om en tillbakagång av totalekonomi i ett överbefolkat land. Kritiker till SEE menar att det krävs en utveckling med ny teknik och mer pengar. Men i begreppet SEE ingår utveckling där målet är att människor ska må bra och bibehålla de ekologiska systemen, ja till och med utöka de ekologiska systemen. Det är inte hållbart att antalet människor på jorden ökar. Istället är målet att vi ska finna en balans mellan antalet människor på jorden och vad de ekologiska systemen klarar av att producera i form av ekosystemtjänster. Teknisk utveckling är en del av SEE, men nya innovationer ska också vara ekologiskt hållbara och arbetarna som producerar produkterna ska ha en god livskvalitet. En killnad mellan SSE och traditionell tillväxtfilosofi är att traditionell ekonomi ser tillväxt som ett mål i sig medan SEE ser livskvalitet och en god miljö som ett mål; tillväxt kan däremot vara ett medel för att uppnå dessa mål.
Hur ska då framtidens ekonomi se ut?
Marknadsekonomin har kommit för att stanna. Men det betyder inte att marknadsekonomin inte kan utvecklas. För mig är det självklart att samhällsvetenskapen utvecklas i takt med ökad kunskap; precis som i all övrig vetenskap. En framtida ekonomi är i sig själv beroende av de ekologiska, atmosfäriska och geofysiska systemen. I en hållbar ekonomi förvaltas skog och mark för att leverera ekosystemtjänster såsom produktion av syre och biologisk mångfald. I framtiden kommer vänster och högerpolitik handla om hur vi ska förvalta och vilka medel vis ska ta till; inte om vi ska förvalta eller eliminera ekosystemtjänster.
Vi har många utmaningar framför oss. Det kommer att debatteras om hur naturresurser ska förvaltas. Media kommer bombardera oss med information om utsläppsrätter och planekonomiska lösningar. Men en sak är säker. Det klassiska ekonomiska synsättet som endast fokuserar på kvartalsrapporter, tillväxt och BNP kommer att vara ett minne blott.
Nyckelord: Tillväxt, miljöekonomi, ekologiskt, ekonomi, ekologisk ekonomi, kvartalsrapport, förnybart, solceller, solel, förnyelsebart, cleantech, miljöteknik,
