Hälften av kända och uppskattade ännu okända oljereserver är förbrukade. Samtidigt är ökningen av oljeförbrukningen per år är större än den mängd nya källor som upptäcks per år. Detta beror på att allt fler människor flyger, köper bil och köper produkter som är producerade i andra länder. Nu är frågan vad som händer när oljan tar slut. Kan Sverige klara en sådan omställning?

Förnybar energi utgörs av solenergi, vindkraft, vattenkraft, vågkraft  och olika slag av bioenergi såsom t.ex. energigrödor, ved och biogas. Fossila energislag utgörs främst av kol, olja och naturgas. Framtidens stora utmaning är att skapa ett samhälle som i första hand utvinner sol-, vind-, vatten- och vågkraft, så kallade flödande energislag. Flödande energislag är koloberoende eftersom energislagen inte ingår i kolets kretslopp. I andra hand bör vi välja bioenergi vilket ingår i kolets kretslopp i atmosfären. Detta är också anledningen till att de kallas förnyelsebara. Det är också möjligt att utvinna energi från olika typer av avfall. En stor möjlighet är att producera biogas av organiskt avfall, avloppsslam, vallgrödor och dynga. Biogas har en stor potential att användas som fordonsbränsle vilket många bussbolag, taxibolag och privatpersoner redan gör idag. Sedan har vi andra avfallsslag som kan förgasas eller förbrännas. Här är min mening att principen "rent in ger rent ut". Det är viktigt att vi inte förbränner giftigt avfall vilket skapar farliga utsläpp. Avfall som är fritt från gifter och som är förnybart kan återanvändas.

Basen för Sveriges elproduktion är idag vattenkraft (47% 2008) och kärnkraft (42% 2008). Resterande elproduktion utgörs i första hand av kraftvärme (11%) men även en liten andel vindkraft vars produktion ökar varje år. Den totala elproduktionen uppgick till 146 TWh år 2008. Basen för transportsektorn är fortfarande fossil olja i form av diesel och bensin. Andelen förnybara energislag som etanol och biogas ökar dock i omfattning.

Rent tekniskt är det möjligt att ställa om till att använda förnybara energislag. När det gäller värme i byggnader är möjligheterna stora. Det finns idag passivhus som knappt behöver något energitillskott alls i form av värme.  Industrisektorn, som står för ca 40% av energianvändningen, kan energieffektivisera sina processer och använda vattenkraft och kraftvärme. Den svåraste förändringen ligger istället i transportsektorn som står för 25% av Sveriges slutliga energianvändning. Utan olja krävs det en radikal energiomställning för transportsektorn. En sannolik framtid är att hybridfordonen kommer att utgöra basen i fordonsflottan. Enligt Erik Dahlqvist, professor i energiteknik på Mälardalens högskola, kan elhybrider komma ner på motsvarande 0,2 l bensin per mil. Dessa fordon kan drivas på biodiesel, etanol, dme eller biogas i kombination med elmotorer. Det är enligt Dahlqvist möjligt att fordonen använder 50% el och 50% biobränsle. Transporter kommer enligt Dahlqvist också att ske på effektiva tågsystem samt i elhybridlastbilar.

För att klara av denna omställning krävs energieffektivisering av hela samhället. Vi måste komma bort från energislöseriet genom energieffektivisering i fastigheter, industri och transportsektorer.

Tyvärr talar politiker idag inte mycket om småskalig energi. Min mening är att småskalig energiproduktion i samverkan är det som kommer att leda till ett helt nytt sätt att se på energi. Det är detta som är själva energirevolutionen. Det är möjligt att använda hustak för solpaneler i kombination med bioenergi och effektiv energianvändning. Låt oss skala upp detta för hela städer. Kraftvärmeverk producerar el och värme från bioenergi samtidigt som solfångare levererar värme. Hushåll använder i första hand värme från solen och i andra hand fjärrvärme. Det är också möjligt att koppla in stora solfångaranläggningar på fjärrvärmenäten. Liknande system kan användas för elproduktion där vindkraft samverkar med solel och vattenkraft. När solen lyser produceras solel, när vinden blåser skapas vindkraft. Vattenkraft och bioenergi utgör då fortfarande basen och levererar el när det ej finns tillräckligt med sol- och vindel. För att klara en sådan utveckling krävs intelligenta el- och fjärrvärmenät. Hushåll kan sälja el och värme ut på el- och fjärrvärmenäten. Samtidigt köps el när den är som billigast. Tvättmaskiner och diskmaskiner programmeras till att verka under de billigaste timmarna under dygnet. Det finns inte någon människa som kan  förutse potentialen med denna typ av energieffektivisering och användning av energislag i samverkan.

Det kommer sannolik ändå att finnas ett gap mellan efterfrågan på energi och energiproduktion, trots energieffektivisering och övergång till förnybara energislag. Konsekvensen av detta är att energikostnaderna ökar radikalt. Det är då inte möjligt för alla att flyga varje år eller pendla långa sträckor till jobbet. Det kommer sannolikt också att ge effekter på industri transportsektorerna. Ett scenario är att produktion läggs så nära konsumenterna som möjligt eftersom det inte är lönsamt att transportera varor över hela jorden. Denna utveckling innebär således att fabriker som producerar varor för Europa också ligger i Europa.

Tyvärr är inte regelverket i Sverige fördelaktigt för de småskaliga energislagen. Det är viktigt att det blir enkelt och kostnadseffektivt att sälja överskottsel ut på elnätet. Elnätsägarna kan som ett första steg göra detta på frivillig väg, men det krävs även en förändrad lagstiftning. Detta gäller också regler för uttagsskatt för vindkraftkooperativ. Min mening är att vi ska få igång fler hushåll och företag som genererar el till elnätet. Det behövs också fler entreprenörer och företag inom småskalig energi. Sedan måste ägarna till kraftvärmeverken samarbeta på ett positivt sätt med de nya aktörerna.

Regeringen har i propositionen 2009/10:164 lagt fram ett lagförslag ” lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen” som kom ut den 18:e mars 2010. I 2 kap 1-5§ anges hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande bränslen. Enligt lagförslaget ska ett hållbart drivmedel ”medföra en minskning av utsläppen av växthusgaser med minst 35 procent i förhållande till utsläppen om fossila bränslen i stället hade använts”. Från och med 2017 ska kravet höjas till en minskning med 50 procent.

Vidare får inte råvarorna komma från mark som den 1 januari 2008 eller senare utsetts till naturskog, gräsmark med stor biologisk mångfald och naturskyddsområden. Råvarorna får inte heller härröra från våtmarker och kontinuerligt beskogade områden. Det finns även ökade krav på torvmark. Avslutningsvis ska råvaran vara producerad i enlighet med EU:s bestämmelser avseende jordbruksstöd. För mer detaljer om kraven, se 2 kap 1-6§ Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen i proposition 2009/10:164.