På flygplatser finns stora mängder överflödiga ytor. Det handlar om fält som måste hållas fria från hinder som träd, gräs och buskar. Detta är en förutsättning för att flygplanen ska kunna landa och starta på ett säkert sätt. Vid incidenter måste det vara hinderfritt kring flygplatser.

Här finns stora möjligheter för energibolag att satsa på solvärme och solceller. Exempelvis har Malmö Airport satsat på solfångare för värme som kopplas ut på det lokala fjärrvärmenätet. Detta nät kompletteras med en flispanna. När det är vinter eldar de med flis och från april till oktober räcker ofta solen gott till tappvatten och värme.

Andra överflödiga ytor är tak. Stora tak till logistik och lagerverksamheter kan med fördel nyttjas för solfångare.

Om jag ägde en fastighet med byggnad skulle jag satsa på solvärme och/eller solceller.

Beräkna kostnaden för solvärme för ditt hus.

Kolla denna länk om du snabbt vill se ditt energibolags fördelning av energi:

http://www.greenpeace.org/sweden/energibolag/

Det är viktigt att bygga ut vindkraften i Sverige. Vi kan enligt Energimyndigheten nå upp till 30 TWh per år år 2020. Idag arbetar ca 2000 personer inom vindkraftindustrin i Sverige. Vi kan dock få igång ca 12 000 personer inom denna sektor under förutsättning att vindkraftverken produceras i Sverige. Idag importeras det mesta från utlandet.

Se länk: Svensk vindkraft kan ge 12 000 jobb

Självklart förespråkar människor som anser att klimathotet är sant olika intressen. Vi har idag kommit så pass långt att politiker, stora föreretag och organisationer accepterat klimathotet och lagt in det som en del i verksamheterna. Kommuner som Västerås försöker minska utsläpp genom att stadsplanera bättre och använda biogas istället för diesel. Stora företag har börjat med Green Buildings, t.ex. NCC, som ska satsa på ett hus som genererar energi genom solceller och vertikala vindkraftverk. Bilindustrin tvingas nu satsa på elhybrider, biogas, mindre bilar osv. Vi får igång handel med utsläppsrätter och klimatkompensering.

Klimathotet är bara en av många miljöfaktorer. Vi måste självklart fortsätta minska utsläpp av kväve och fosfor till sjöar, vattendrag och hav. Föroreningar till luft måste elimineras, den olagliga handeln med ozonnedbrytande gaser måste stoppas, farliga kemikalier får inte komma ut på marknaden osv.

Klimatskeptikerna verkar tro att politiker glömt bort alla andra miljöaspekter än just klimat. Detta är inte sant. I verkligheten har vi knappt börjat att ta in klimathotet. Det har t.ex. fram till för bara några månader sen inte varit politiskt korrekt att ifrågasätta våra externa köpcenter utanför städerna. Idag börjar dessaa ifrågasättas. Hur vettigt är det att tvingas ta bilen för att handla?

Jag tycker inte att det är fel att företag tjänar pengar på klimathotet. Tvärtom, det är en förutsättning för att lyckas. De ekonomiska aspekterna måste vara en morot för den hållbara utvecklingen.

Det är tråkigt att SVT tar in Elisabet Höglund för att debattera om människor påverkar klimatet. Debatten blir på en låg nivå när två journalister debatterar. Om vi debattera om klimatet utan att göra något är det snart kört med moder jord. Vi måste självklart kämpa för att få bort fossil energi och energieffektivera.

Sedan anser jag att media har ett stort ansvar i debatten. De borde lyfta fram forskarna i IPCC, SMHI osv. Självklart ska forskningen granskas också. Sedan måste de som anser att det inte existerar något klimathot också granskas. Vilka intressen förespråkar de egentligen?

När det gäller miljö och vetenskap är det viktigt att lyfta fram försiktighetsprincipen. Den går ut på att det inte behöver vara vetenskapligt bevisat för att försiktighet ska iaktas. Risken är stor för globala katastrofer om vi inte gör något åt utsläppen av koldioxid, metan osv. Det är därför viktigt att agera nu.

Klimathotet är värre än beräkningarna

Denna förmiddag nöjer jag mig med några länktips.

Vita husets deklaration och agenda.
Så här säger Obama om energi och miljö.

Miljörelaterade bloggar:
http://miljoaktuellt.idg.se//2.1845/1.128597

Forskare tycker till om växthuseffekten

I Indien bränns det en hel del kobajs vilket påverkar luften och klimatet. Det bästa är att använda det till biogas som man kan bränna istället. Biprodukten blir bra gödsel.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=876437

http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/matklimat/artikel_2363429.svd

En ny typ av solcell har lanserats med över 40% verkningsgrad. Se länken:

http://www.ise.fraunhofer.de/presse-und-medien/presseinformationen/presseinformationen-2009/weltrekord-41-1-wirkungsgrad-fuer-mehrfachsolarzellen-am-fraunhofer-ise




Detta kanske kan revolutionera försäljningen av solceller. Solceller på tak, fasader och överflödiga markytor kan bli hett inom kort tid.

I torsdags hölls första mötet för energigruppen i Svartådalens Bygdecenter i Västerfärnebo. Jag arbetar med en förstudie inom projektet Hållbara bygder i Svartådalen. Min del handlar om att få igång lokal energiproduktion. Arbetet består nu av att samla information inför en ansökan om ett större projekt. Jag inventerar vad som finns idag och vad som är på gång. Det handlar om vindraft, biogas, förgasning (gengas), biodiesel, småskalig vattenkraft osv. Helt enkelt småskalig produktion av förnybar energi.

Till mötet kom många fantastiska människor. Meningen var att 4-5 skulle delta och komma med förslag till förstudien. Istället var vi 12 personer, bl.a. Kenneth Mårtensson som är direktör för Sala Heby Energi. Men även två jordbrukare varav en mjölkbonde, Tekniska förvaltningen i Sala och intresserade Svartådalsbor.

Jag fick verkligen bra inputs till förstudien. Tänk vad effektivt det är att samla ett antal personer istället för att jaga dem via telefon och intervjuer.

En slutsats jag dragit efter mötet är att det finns intresse för småskalig energiproduktion. Det är dock viktigt att göra skillnad på småskalig och mikroskalig energi. Småskalig kan handla om produktion för byar och jordbruk medan mikroskaligt handlar om enskilda eller några hushåll. Jag tror verkligen både på mikro och småskaligt.

Projektet Hållbara bygder handlar i stort om hållbar landsbygdsutveckling med utveckling av skolor, äldreomsorg, turism, infrastruktur och service. Det finns andra utsedda gruppledarer för de andra sektorerna samt en övergripande projektledare.

Ungefär så här kan projektet komma att se ut: Ön mitt i vinden

Clean är ett samarbete mellan företag, högskolor och offentliga organisationer.  I onsdags var jag (genom Nestor AB) med och anordnade ett seminarium tillsammans med Sustainable Business Mälardalen som driver Clean tillsammans med Mälardalens högskola. Huvudarrangör var NCC Property Development.

Jonny Hellman och Olle Forsberg från NCC talade om deras koncept med Green Building. De berättade om Kristinebergsprojektet som ska vara superenergigrönt med solcellsfasad och vindsnurror på taken. Det ska bli intressant att följa deras projekt och förhoppningsvis kunna delta med kompetens.

På seminariet presenterades en ny typ av vertikal vindsnurra från Ecokraft i Eskilstuna. Jag var mäktigt imponerad av Oscar Gustavsson och hans vindsnurra. Han har bl.a. tagit fram en egen vinge. Oskar dyker verkligen upp som gubben i lådan på rätt tid och plats. Faktum är att jag stötte på hans företag bara någon vecka innan seminariet. Jag hittade en leverantörslista på vindkraftverk på en kinesiskt hemsida.

En annan produkt som visades var Solarit:s solföljare för solceller som alltid är i rätt vinkel mot solen och därmed får ut mer energi. Jag själv pratade om projektet, en förstudie och lite allmänt om förnybar energi.

På seminariet deltog även professor Erik Dahlqvist från MDH, Anna Wenander från FB-Engineering, Peter Roots MDH och Moderatorn Leif Andersson från Sustainable Business Mälardalen. Jag (Eric Söderberg) representerade Nestor AB.

Det ska bli kul att se om det blir en energirevolution på allvar nu. Jag har inte börjat använda begreppet än, men det kommer. Än så länge blir det mest på denna blogg.

Du som är lat men ändå vill spara på energi, pengar och göra något för miljön. Byt ut dina glödlampor och lågenergilampor till LED-belysning. Det handlar om diodbelysning som snart kommer att ersätta all befintlig belsysning. Tänk dig lampor som håller 30 ggr längre än vanliga lampor och som drar 10 ggr mindre i energi.

Tyvärr är de LED-lampor som Claes Ohlsson, Jula m.m. säljer rätt värdelösa. Om du ska byta ut till Led rekommenderar jag dig att kontakta företaget Solarit AB. De har sedan länge sålt LED-lampor till segelbåtsägare och sommarstugor som drivs på solceller. Se www.diodlampor.nu

Aftonbladet skriver om it och klimathotet

DN och klimatet

Det är inte konstigt att etanolförsäljningen gått ned. Regeringen måste se till att etanolen alltid är billigare än bensin som drivmedel. Tyvärr är människor snåla och väljer när det kommer till kritan det billigaste alternativet. Bensinbolagen har självklart också ett stort ansvar.

För att spara pengar kan folk lära sig att köra eco-driving. Då kan de kompensera högre pris med lägre bränsleförbrukning.

Etanol

Allt om Motor skriver om elbilar på Detroits bilmässa. Bl.a. kommer Mercedes Benz ut med en bil som drivs på el om ett par år. Det verkar rätt solklart att elbilarna kommer att ta över inom kort tid. Det är även bra för Sverige. Det blir lätt för gemene man på landet att producera sin egen el. Överskottsel kan säljas tillbaka till elnätet. El som behövs till elbilarna. Sätt upp en egen vindsnurra eller solceller på taket. Jordbrukare kan producera el med biogas.  Detroit

Nu börjar det ta fart med Siemens ångturbiner. De har fått uppdraget att bygga världens största soltorn med ångturbin och speglar. Se länk: Soltorn

Det Roine sa om tillväxt var mycket intressant (se föregående inlägg). Han talade om att ekonomisk tillväxt ska ske på samma sätt som en växt växer. Detta kan verka väldigt flummigt och diffust, men faktum är att det stämmer.

År 1971 skrev den rumänska matematikern och ekonomen Nicholas Georgescu-Roegen att levande organismer strävar efter att bevara en låg entropi i sig själva. Detta är enligt honom meningen med livet. Nicholas menar att människan genom sina ekonomoiska system inte har strävat efter låg entropi utan tvärtom bidragit till att öka entropin genom att förgifta naturen och emissioner till luft, mark och vatten. Nicholas anser att människan i framtiden måste skapa ekonomiska system som liknar de ekologiska systemen. Det innebär att marknadsekonomin måste genomgå en slags evolution.

Entropi betyder ungefär samma sak som oordning. Allt i universum strävar efter en slags jämvikt vilke är total oordning. Människan kan bidrar med ökad entropi genom uttag av naturresurser som konsumeras och sedan förbränns eller slängs på deponi. Det Nicholas menar är att människan måste lära sig att minska denna process.

För den oinvigde vill jag dra en parallell med en idrottsman. Tänk dig en person som vill bli större, snabbare och starkare hela tiden. Det är min liknelse med ekonomisk tillväxt. Precis som vi vill tjäna mer pengar och öka omsättningen villl t.ex. en bodybuilder bli större och större. Till slut kommer kroppsbyggaren till en gräns där han måste dopa sig för att bli större. Detta är ohållbar tillväxt. Målet för en kroppsybyggare bör istället vara att komma upp till en hälsosam nivå. Detta kallar jag balans som kan liknas med ekonomisk jämvikt eller steady-state. Saker och ting händer hela tiden. En idrottsman blir sjuk och måste komma tillbaka. Då sker en tillväxt under en tidsperiod som är snabbare än normalt. Samma sakt sker med ett land som blivit drabbat av en storm. Efter stormen sker en snabb ekonomisk tillväxt för att komma tillbaka till samma nivå som tidigare. Alla kan väl hålla med om att det inte är bra att drabbas av en storm. En slutsats är att ekonomisk tillväxt inte är ett bra mått för en hållbar ekonomi.

För att skapa en hållbar ekonomi krävs en energirevolution. Vi måste helt enkelt ersätta energi som har hög entropi med i första hand flödande energikällor och i andra hand övrig förnybar energi.

Idag intervjuade jag Roine Andersson som är engagerad i JAK-banken och Naturskyddsföreningen. Roine brinner för en rättvis och ekologisk ekonomi vilket han främjar genom JAK-banken.

Jag frågar om hans syn på framtidens energi. Vilken energi ska vi använda för att uppnå hållbarhet?
Roine menar att muskelkraft är det bästa sättet att transportera sig på där näring utgör energin. Det är även viktigt att titta på hur matvaror produceras och transporteras till våra hushåll.

Vi kommer in på debatten om utsläppsrättigheter och klimatkompensering. Roine är orolig för att företag klimatkompenserar genom att låta plantera träd i t.ex. Uganda istället för att göra något konkret i det egna företaget. Han berättar även att det krävs ändamålsenlig teknik för fattiga bönder. Trädplantering kan vara bra, men det är bättre att ge bönderna förnybar energi som förbättrar deras välfärd. Ett problem är då ägarstrukturen, vem äger exempelvis energianläggningen eller vattenbrunnen som tagits fram i ett projekt?

Eftersom Roine brinner för fair trade och JAK går jag över till att fråga om hur en hållbar ekonomi kan se ut.
Roine menar att pengar ska användas som ett bytesmedel för varor och tjänster. Pengar i sig är ingen vara. Vi har skapat oss en låtsasvärld där pengar är en handelsvara. Roine kallar detta för räntepump där de fattiga är förlorare och de rika vinnare. Enligt Roine förlorar 90% av de svenska hushållen på skillnaden mellan ingående och utgående ränta. Endast 10% går med vinst, detta vill JAK ändra på. Roine vill skapa ett system som undanröjer negativ spekulation. Målsättningen är att göra det rättvist för alla där ingen utnyttjas. Syftet med ekonomi ska vara att göra världen bättre.

För den som inte vet är JAK en räntefri bank som endast tar ut en avgift istället för ränta. Avgiften motsvarar en effektiv ränta på några procent.

Vad är då hållbar ekonomi frågar jag.
Roine menar att själva frågan är viktigare än svaret. Vi måste alltid ställa oss frågan och omvärdera våra beslut. Han talar om att tänka sju generationer framåt. I USA försökte man definiera begreppet hållbar utveckling och de kom fram till 100 olika definitioner.

Roine anser att vi måste sträva efter en optimal tillväxt. Vi måste fråga oss vilken typ av tillväxt vi vill ha. Han drar en parallell med växt. Ekonomin ska växa som en växt. Det innebär att växa långsamt upp till en viss nivå. Vi kommer sedan in på en diskussion om företag som tänker som Roine. Jag nämner Toyota som har en 500-årsstrategi och vars affärsidé är att främja de samhällen och miljöer de verkar i. Toyota är ett kapitalistiskt företag men som faktiskt utvecklat begreppet marknadsekonomi. Roine menar att detta är en evolution av marknadsekonomi och planekonomi. Framtidens ekonomi är hållbar ekonomi. Han gladde sig även för att han köpt en Toyota.

Vi avslutade med att gå tillbaka till ursprungsfrågan om energi. Vad tycker Roine om framtidens transporter?
Roine vill att vi cyklar mer. Hans barn cyklar t.ex. ca 20 km per dag. Vidare bör vi satsa på spårtaxi i Västerås. Sedan måste vi ta fram förnybara bränslen till bilarna. Dessa bränslen ska dock produceras på ett rättvist och ekologiskt sätt.

Jag återkommer med egna kommentarer till Roines åsikter. Nu är det dags att avsluta dagens arbete. Ett stort tack till Roine för att han ställde upp på intervjun!

Nu har Svenska Solenergiföreningen vaknat. Lars Andrén, ordförande för föreningen, intervjuas i  Dagens Industris bilaga om miljöteknik om solenergi (annonsbiaga).

Opinionsbildningen för solenergi har varit rätt ringa i jämförelse med exempelvis vindkraft. Jag hoppas att solenergibranschen har vaknat nu och börjar påverka politikerna och marknaden i rätt riktning. En orsak till den blygsamma lobbyingen är nog bristen på pengar. Jag är dock övertygad om att handeln med utsläppsrättigheter och klimatkompensering kommer att sätta fart på marknaden. En solcellspark i Afrika kan finansieras av energikrävande företag som producerar papper i Sverige. Genom att satsa på solenergi kan pappersbruket i fråga bli klimatneutralt.

Nu tycker säkert många att detta inte är moraliskt helt korrekt. Om alla strävar efter att minska utsläppen men samtidigt betalar för klimatkompensering så kan jag inte se något moraliskt fel med detta. Om man däremot köper sig fri genom att betala för utsläppsrätter är det inte bra. För att det ska bli en energirevolution krävs många innovativa åtgärder. Klimatkompensering är en av dem.

Den 21/1 kl. 13.00 anordnar NCC Property Development och Sustainable Business Mälardalen ett seminarium om integrering av förnybar energi i fastigheter.

Plats: Teknikbyn i Västerås, hörsalen, Kopparlundsg. 14. Intresserade kan anmäla sig till [email protected].

Det händer och fötter på energiområdet just nu. Allt kan tyvärr inte förtäljas på denna blogg men kom till seminariet och lyssna på NCC. Tiden är snart inne för småskalig energi.

WWF har gjort en liten kortfilm om vertikala vindraftverk från Vertical Wind. Se länken nedan:

http://www.wwf.se/climatesolver/

Tyvärr har Ryssland påbörjat en farlig utveckling på energiområdet. Ryssland kontrollerar omgivande länder genom energitillförsel av naturgas eller fossilgas som jag kallar det. När Ukraina som kund inte betalar stänger helt enkelt Ryssland av energitillförseln vilket är naturligt. Det som är synd är att det även drabbar andra länder vars naturgasledningar går igenom Ukraina. Ryssland har skapat en bläckfiskekonomi med kontroll på omgifande länder.

Detta borde vara en riktig tankeställare för oss. Det är inte bra att vara beroende av energi från ett annat land. Det finns planer på att dra fossilgasledning till Sverige från Ryssland där Eon står för projekteringen. Satsar vi på detta bygger vi in oss i ett fossilenergiberoende för lång framtid. Blir det sedan kris mellan Sverige och Rysslan är det bara för Ryssland att stänga av.

Nej, istället ska vi satsa på "Independence" eller oberoende på svenska. Vi ska sikta på att vara oberoende av omgivande länders energi och producera vår egen energi. Detta tankesätt gäller både i det lilla och i det stora. I det lilla handlar det om gårdar, byar, fastighetsägare m.m. som kan producera sin egen energi genom rötning av bioavfall, vindkraft, solenergi osv. I det stora handlar det om att skapa förutsättningar genom ekonomiska styrmedel för småskalig energiproduktion. Energin kan sedan säljas som el via elnätet. Oberoende handlar inte om självhushållning helt avkopplad från övriga samhället. Istället handlar det om att bidra med elproduktionen.

Energirevolutionen handlar även om att satsa på storskaliga lösningar som förgasning av förnybara bränslen, biogas, vindkraftparker, vågenergi och ekologisk vattenkraft.

Folk är tyvärr blinda för de småskaliga lösningarna. Man tror fortfarande att det gäller att välja mellan det ena och det andra. Istället handlar det om att utnyttja all energi förutom fossil energi.

Jag hoppas verkligen att Sveriges Regering gör det lättare för folk att producera sin egen energi och sälja den via elnätet.

Tack Mikael i Götet för din kommentar angående Krafttag. Jag håller med dig angående pappersförbrukning i Sverige. Jag är 35 år och tjatar på mina äldre kollegor som skriver ut mail och annat istället för att läsa direkt på skärmen. I världen torde dock pappersförbrukningen öka eftersom folk fortfarande läser papperstidningar och böcker samtidigt som den ekonomiska välfärden ökar. Sedan, om ca 20 år kanske, kommer nog den globala pappersförbrukningen att minska. Det är vad jag tror.

Något som borde ingå i Energirevolutionen är att utnyttja pappersbrukens biprodukter, värme, metanol, svartlut m.m. Det kan nyttjas som energi eller som komponent i biobränslen.

Nu är det som så att pappersbruken slåss om råvaran, skogen, med kraftvärmeverk, möbelindustrin m.m.

Det blev ett kort inlägg och svar. Jag har inte riktigt kommit igång med bloggandet än denna säsong. Som avslutning vill jag ändå rekommendera en bra bok: "Svärmen" av Frank Schätzing. En riktigt spännande ekologisk thriller. Bokens filmrättigheter har köpts av Uma Thurman.

Och en sak till, byt elbolag om du har Vattenfall! Byt till miljömärkt el eller fatta ett eget medvetet beslut om din energi. Hellre kärnkraft än kolkraft, men helst solkraft!

God fortsättning!