Fallstudier
Den senaste tiden har jag arbetat med fallstudier i ett energiprojekt. Jag kartlägger verksamheters energianvändning och ska hitta bättre alternativ som finns tillgängliga på marknaden. Den sista studien handlar om ett lantbruk som producerar kött. Jag fann att diesel till fordon och arbetsmaskiner borde kunna ersättas med biodiesel. Tyvärr kan man inte dra av skatt på biodiesel eftersom den redan är skattebefriad, till skillnad från fossildiesel. Det gör att det blir dyrt att använda biodiesel.
Skam den som ger sig! Förhoppningsvis kan vi ändå få till en deal med en biodieselleverantör och få till ett pionjärprojekt. När jag pratar om biodiesel menar jag främst RME. Absolut inte palmolja.
För övrigt har jag ägnat tiden åt en massa uppdrag som inte har så mycket med Energirevolutionen att göra. Miljörevisioner, administration, kemikaieutbildning på en flygplats och annat.
Jorden är varmare än någonsin uppmätt
Trots en kall vinter i Sverige har jordens medeltemperatur i år varit varmare än någonsin uppmätt sedan mätningarna började år 1880. Det skriver NOAA, National Climate Data Center. Se denna länk för mer information.
Ekonomisk tillväxt och miljö
Är det möjligt med ständig ekonomisk tillväxt och minskade utsläpp samt minskad energianvändning? Det är en fråga forskare diskuterat länge. Idag talar politiker om hållbar tillväxt, med större fokus på tjänster, upplevelser, kultur osv än materiell konsumtion.
Personligen anser jag att tillväxt inte är ett bra mått på livskvalitet. Men det behöver helller inte vara dåligt för miljön. Sverige har exempelvis haft tillväxt samtidigt som vi minskat utsläpp. Men frågan är om tillväxt är relevant. Jag vill hävda att ekonomisk tillväxt i de flesta fallen är ett farligt mått eftersom ekonomierna i de flesta länderna bygger på naturresurser. Motorn för tillväxten är olja, biomaterial, malm osv. Om ekonomin växter medför det att vi måste ta ut mer olja, mer malm osv.
Då är det bättre att använda andra mått istället för tillväxt. Vi måste börja tala om vad vi vill uppnå. Det är ju livskvalitet, god hälsa, fungerande ekologiska system, rent vatten, frisk luft, sysselsättning och stabila ekonomier som består. Ett bättre mått är att vi människor alltid strävar efter att uppnå balans mellan vår hälsa, ekonomi, arbete, miljö och ekologiska system. Det är själva balansen eller optimum som är målet. Tillväxt kan då vara ett medel för att uppnå detta mål. Ta ett land som halkat efter pga krig eller en katastrof. Då behövs det en snabb utveckling i landet i form av tillväxt. Men bara tills landet uppnått sitt optimum.
Några borgerliga politiker har skrivit en artikel som ifrågasätter tillväxtfilosofin. Kolla gärna in den här.
Här visas en film som visar vad jag menar:
Här är en annan film som kan få dig att tänka efter lite. Den kanske inte är riktigt politiskt korrekt med tanke på arbetslinjen. Men tänk dig denna fiskare som en småföretagare. Då har man rätt att välja sin egen tid. Bara man kan täcka sina egna kostnader. Varför ska man växa i all oändlighet?
Personligen anser jag att tillväxt inte är ett bra mått på livskvalitet. Men det behöver helller inte vara dåligt för miljön. Sverige har exempelvis haft tillväxt samtidigt som vi minskat utsläpp. Men frågan är om tillväxt är relevant. Jag vill hävda att ekonomisk tillväxt i de flesta fallen är ett farligt mått eftersom ekonomierna i de flesta länderna bygger på naturresurser. Motorn för tillväxten är olja, biomaterial, malm osv. Om ekonomin växter medför det att vi måste ta ut mer olja, mer malm osv.
Då är det bättre att använda andra mått istället för tillväxt. Vi måste börja tala om vad vi vill uppnå. Det är ju livskvalitet, god hälsa, fungerande ekologiska system, rent vatten, frisk luft, sysselsättning och stabila ekonomier som består. Ett bättre mått är att vi människor alltid strävar efter att uppnå balans mellan vår hälsa, ekonomi, arbete, miljö och ekologiska system. Det är själva balansen eller optimum som är målet. Tillväxt kan då vara ett medel för att uppnå detta mål. Ta ett land som halkat efter pga krig eller en katastrof. Då behövs det en snabb utveckling i landet i form av tillväxt. Men bara tills landet uppnått sitt optimum.
Några borgerliga politiker har skrivit en artikel som ifrågasätter tillväxtfilosofin. Kolla gärna in den här.
Här visas en film som visar vad jag menar:
Här är en annan film som kan få dig att tänka efter lite. Den kanske inte är riktigt politiskt korrekt med tanke på arbetslinjen. Men tänk dig denna fiskare som en småföretagare. Då har man rätt att välja sin egen tid. Bara man kan täcka sina egna kostnader. Varför ska man växa i all oändlighet?
Äggtaxi
Förra veckan deltog jag i Mälardalsrådets miljöutskott i Uppsala.
Vi var en samling fritidspolitiker, politiker och tjänstemän som fick veta mer om spårtaxi. Vi tittade även på en testanläggning för spårtaxi.
Dessa spårbundna fordon kan vara ett komplement till övrig trafik. I köpcenter kan spårtaxin ta passagerare mellan olika affärer. Eller varför inte koppla ihop busslinjer med en spårbunden ringlinje?
Här visas en spårtaxi som inte står på ett spår:
Här sitter jag själv i en spårtaxi. Det finns gott om plats för en cykel också.
Tyvärr kom inget spår med på bilden. Men det ser ut som en berg och dalbana (utan berg).
DN skriver om Cykel är bättre än spårbil. Länk Fast cykeln får faktiskt plats i spårbilen.
Kanske elbilar är ett bättre alternativ än spårtaxi? Länk En fördel med spårtaxi vid t.ex. köpcenter är att man kan handla, åka en bit och fortsätta handla för att sedan ta sig vidare igen med spårtaxin. Det ena utesluter inte heller det andra. De flesta åker nog bil till köpcentret i alla fall men tar sig runt med spårtaxi.
Visste du förresten att Hälla köpcenter i Västerås ska installera eluttag för elbilar. Vore kul om de satsar på spårtaxi också.
Inlägg i Science från 250 forskare
Ta dig tid att läsa detta inlägg. Det är 250 forskare som anser att vi ska ta klimatförändringarna på stort allvar. De menar att det är vetenskap och i vetenskap råder det alltid osäkerhet. De som säger att vi ska vänta med åtgärder för att det råder osäkerhet menar därför att vi aldrig ska vidta några åtgärder. Forskarna menar att konsekvenserna med klimatförändringar kan bli katastrofala och att inte göra någonting alls är att ta en stor risk.
I artikeln förklarar forskarna hur vetenskap fungerar. Vetenskap bygger på repeterbara försök. Ibland misslyckas man men då ändras felen. Ibland ersätts en vetenskaplig sanning med en bättre förklaring. När en förklaring blivit testad på djupet upprepade gånger kan den antas som fakta. T.ex. att jorden är 4,5 miljarder år gammal, att universum skapades i ett enda ögonblick 14 miljarder år sedan osv. T.o.m. dessa fakta kan ersättas med en bättre förklaring om det kan motbevisas vetenskapligt. Enligt forskarna faller klimatförändringarna under kategorin fakta. Det finns ett övertygande, omfattande och objektivt bevis på att människor förändrar klimatet på ett sätt som hotar våra samhällen och ekosystem som vi är beroende av.
Forskarna skriver också om de fel som begåtts av IPPC som består av tusentals forskare som producerar vetenskapsliga artiklar. Det är helt normalt att några av artiklarna innehåller fel. Men det finns inget som motbevisar nedanstående slutsatser:
1, Planeten värms upp med ökade koncentrationer av klimatpåverkande gaser i atmosfären.
2. Den mesta av ökningen av gaser det senaste århundradet beror på mänskliga aktiviteter, speciellt förbränning av fossila bränslen och avskogning.
3. Naturliga orsaker har alltid en roll för jordens förändrade klimat, men mänsklig klimatpåverkan har tagit överhanden.
4. En varmare planet orsakar exempelvis ökade havsnivåer och förändringar av vattnets kretslopp. Ökad koldioxidhalt i atmosfären försurar oceanerna.
5. Kombinationen av dessa komplexa förändringar hotar kustkommuner och städer, vår tillgång till mat och vatten, marina ekosystem, skogarna, miljön på höga berg och mycket mer.
Forskarna har mycket mer att säga men menar att dessa slutsatser ska räcka för att politiker och företag ska förstå orsakerna för klimatförändringarna vilket inkluderar förbränning av fossila bränslen.
De vill också få slut på hoten och trakasserierna som liknar ett åtal mot deras kollegor. Det trakasserier från politiker som vägrar inse fakta och vägrar vidta åtgärder. Forskarna vill också få slut på alla lögner som sprids på felaktiga grunder. Forskarna avslutar med att smarta och effektiva åtgärder är möjliga.
Forskarna är medlemmar i U.S. National Academy of Science men de uttalade sig sig inte som företrädare för denna organisation.
Läs Science
Övriga länkar
Aftonbladet, AB2 Dagen, DN, Ny Teknik, SvD Expressen VLT
Nyckelord: klimatförändring, klimat, energieffektivisering, solenergi, solel, vindkraft
I artikeln förklarar forskarna hur vetenskap fungerar. Vetenskap bygger på repeterbara försök. Ibland misslyckas man men då ändras felen. Ibland ersätts en vetenskaplig sanning med en bättre förklaring. När en förklaring blivit testad på djupet upprepade gånger kan den antas som fakta. T.ex. att jorden är 4,5 miljarder år gammal, att universum skapades i ett enda ögonblick 14 miljarder år sedan osv. T.o.m. dessa fakta kan ersättas med en bättre förklaring om det kan motbevisas vetenskapligt. Enligt forskarna faller klimatförändringarna under kategorin fakta. Det finns ett övertygande, omfattande och objektivt bevis på att människor förändrar klimatet på ett sätt som hotar våra samhällen och ekosystem som vi är beroende av.
Forskarna skriver också om de fel som begåtts av IPPC som består av tusentals forskare som producerar vetenskapsliga artiklar. Det är helt normalt att några av artiklarna innehåller fel. Men det finns inget som motbevisar nedanstående slutsatser:
1, Planeten värms upp med ökade koncentrationer av klimatpåverkande gaser i atmosfären.
2. Den mesta av ökningen av gaser det senaste århundradet beror på mänskliga aktiviteter, speciellt förbränning av fossila bränslen och avskogning.
3. Naturliga orsaker har alltid en roll för jordens förändrade klimat, men mänsklig klimatpåverkan har tagit överhanden.
4. En varmare planet orsakar exempelvis ökade havsnivåer och förändringar av vattnets kretslopp. Ökad koldioxidhalt i atmosfären försurar oceanerna.
5. Kombinationen av dessa komplexa förändringar hotar kustkommuner och städer, vår tillgång till mat och vatten, marina ekosystem, skogarna, miljön på höga berg och mycket mer.
Forskarna har mycket mer att säga men menar att dessa slutsatser ska räcka för att politiker och företag ska förstå orsakerna för klimatförändringarna vilket inkluderar förbränning av fossila bränslen.
De vill också få slut på hoten och trakasserierna som liknar ett åtal mot deras kollegor. Det trakasserier från politiker som vägrar inse fakta och vägrar vidta åtgärder. Forskarna vill också få slut på alla lögner som sprids på felaktiga grunder. Forskarna avslutar med att smarta och effektiva åtgärder är möjliga.
Forskarna är medlemmar i U.S. National Academy of Science men de uttalade sig sig inte som företrädare för denna organisation.
Läs Science
Övriga länkar
Aftonbladet, AB2 Dagen, DN, Ny Teknik, SvD Expressen VLT
Nyckelord: klimatförändring, klimat, energieffektivisering, solenergi, solel, vindkraft
Gengas
Igår tittade vi i studiecirkeln på en gengastraktor vid Traktormuseet utanför Sala.
Tanken är att vi ska använda denna som förebild för elkraftvärmeverket som ska drivas av gengas. Vi hade turen att också få låna ett gammalt aggregat från Traktormuseet.
Det här med gengas är en rätt enkel teknik som fallit i glömska. Kanske är det en av många energikällor i framtiden. I projektet som heter SUNE ingår förnybara energikällor såsom solenergi, vindkraft, bioenergi men även energieffektivisering.
Slutsnackat om biobränslen är bra eller dåligt
Nu kanske det blir slutsnackat om biobränslen är bra eller dåligt för miljön. Sveriges regering har kommit med ett lagförslag som anger hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen. Lagen härrör från ett EU direktiv.
Regeringen har i propositionen 2009/10:164 lagt fram ett lagförslag ” lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen” som kom ut den 18:e mars 2010. I 2 kap 1-5§ anges hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande bränslen. Enligt lagförslaget ska ett hållbart drivmedel ”medföra en minskning av utsläppen av växthusgaser med minst 35 procent i förhållande till utsläppen om fossila bränslen i stället hade använts”. Från och med 2017 ska kravet höjas till en minskning med 50 procent.
Vidare får inte råvarorna komma från mark som den 1 januari 2008 eller senare utsetts till naturskog, gräsmark med stor biologisk mångfald och naturskyddsområden. Råvarorna får inte heller härröra från våtmarker och kontinuerligt beskogade områden. Det finns även ökade krav på torvmark. Avslutningsvis ska råvaran vara producerad i enlighet med EU:s bestämmelser avseende jordbruksstöd. För mer detaljer om kraven, se 2 kap 1-6§ Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen i proposition 2009/10:164.
