DN skriver om hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. DN Med ekonomisk tillväxt menas ökningen av ett samhälles produktion av varor och tjänster enligt måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört med föregående tidsperiod.

 

Ekonomisk tillväxt har blivit ett mål för politiker eftersom välfärdskakan som ska delas blir större vilket betyder att det blir mer pengar att dela på vilket medför att politiker inte behöver skära ned och prioritera bort välfärdstjänster. Istället kan politiker med breda leenden förklara för folket att de gjort ett bra jobb som lett till fler arbetstillfällen, mer sjukvård och utbildning.  Frågan är om detta är hållbart i längden?

 

Jordens resurser är begränsade. Det finns begränsade mängder av alla naturresurser såsom fosfor, metaller, biologisk mångfald, biomassa, arbetskraft osv.  Dessutom finns det begränsningar för hur mycket utsläpp atmosfären, ekosystemet och vi människor tål. Produktionsökning av reella varor ger ökat uttag av naturresurser vilket leder till miljöpåverkan och energianvändning.

 

En fråga är om det går att frikoppla ekonomisk tillväxt från minskat uttag av naturresurser och energianvändning? Det sägs att Sverige lyckats med denna uppgift. Svaret är dock att utsläppen har ökat i de länder som produktionen flyttat till såsom Kina och Indien. Det torde vara möjligt att minska utsläppen i dessa länder om marknaden ställer sådana krav. Men låt oss nu fundera vidare och diskutera om det är möjligt att frikoppla ekonomiskt tillväxt från minskade uttag av naturresurser och ohållbar energianvändning.  Det skulle kräva ett samhälle där produkter och tjänster produceras av 100 % förnybara resurser.  Dessa resurser får inte heller utgöras av skog som inte kan förnyas, minskar antalet djur- och växtarter eller leda till skadliga utsläpp. Vi kan se ekosystemens begränsningar som en ram för marknadens spelregler. Marknaden anpassar sig till denna ram utefter lagar och styrmedel. Vi kan se sådant i praktiken idag genom exempelvis miljölagstiftning som sätter upp en ram för hur mycket utsläpp en fabrik får släppa ut till ett vattendrag.

Låt oss nu säga att vi klarar av att bestämma spelregler och att marknadens aktörer följer dem. På en marknad vill företagen maximera vinster och i detta fall inom ramen för vad ekosystemen tål. Många företag tar även med hållbarhet i sin affärsmodell och låter ekologiska och sociala mål vara lika mycket värda som de ekonomiska målen.

 

Nästa fråga är då var marknaden ska hämta sin ekonomiska tillväxt ifrån. Vi behöver alla mat, boende, kläder, transporter och andra nyttovaror. Vi antar nu att dessa marknader maximeras upp till en hållbarhetsnivå för vad ekosystemen klarar av. Energin utgörs av 100 % förnybara resurser. Företagen blir duktigare på att producera mer med mindre resurser och ökad återvinning vilket skapar ökad tillväxt. Men för resonemangets skull antar vi att vi når en 0-tillväxtnivå. Vi får då gå över till nästa del, tjänster.

 

Företagen säljer allt fler tjänster och tar mer betalt för dessa. Här skapas tillväxt och framtiden ser ljus ut. Men även här nås en maxnivå. Dygnet har fortfarande bara 24 timmar och folk vill inte jobba mer än 8-10 timmar per dag. Även här når vi en 0-tillväxtnivå. Vi får hoppa över till nästa del.

 

Kultur, upplevelser och virtuella varor. Människor betalar mer pengar för att titta på teater, hyra skogsguider och titta på konst utan att resa långa sträckor med flyg. Rimligtvis borde det finnas en gräns även här för hur mycket kultur som kan konsumeras. Man kan också konsumera virtuella varor som handel med produkter i dataspel på nätet. För enkelhetens skull antar vi att gränsen nås även här.

 

Tänk om vi nu helt enkelt struntar i begreppet ekonomisk tillväxt. Vi behåller ramen för marknaden som jag skrev om tidigare. Men istället för ekonomisk tillväxt sätter vi upp mål och nyckeltal för miljö, hälsa, kultur, arbetsmiljö m.m. utefter demokratiskt valda metoder. Sedan omvandlar vi ekonomisk tillväxt till ett medel av många för att uppnå dessa mål (se gärna www.miljomal.se som ett exempel eller http://www.un.org/millenniumgoals/).  Det skulle kunna vara mål för:

 

-       Hushållens mängd pengar på banken

-       Energianvändning av olika slag

-       Utsläppsnivåer till luft, mark och vatten

-       Människors fysiska och psykiska hälsa

-       Population av olika arter

 

Det här kan leda till att det skapas ekonomisk tillväxt men frågan är om det är vettigt att behålla det som ett övergripande mått för alla andra mått? Jag tror inte det. Istället ska politiker koncentrera sig på att människor ska vara friska, att fler har pengar på banken som ger dem trygghet om något oförutsett inträffar, att energin för produktion härrör från ekologiskt hållbara och förnybara resurser. Med detta förvandlas ekonomisk tillväxt till ett medel för att uppnå dessa andra och viktigare mål.

 

En annan aspekt är begreppet förändring. Människor önskar förändring och köper därför nya kläder och mobiltelefoner. Hållbar utveckling kan betyda att vi fortsätter konsumerar men samtidigt effektiviserar tekniken. Människor upplever då en förändring. Frågan är om denna förändring kan fortgå utan ökad energianvändning samtidigt som ekosystemen återställs?

 

Se gärna detta föredrag om tillväxt och miljö:

 

Här är också en artikel om andra mått än tillväxt: Norden

 

 

 

Nyckelord: Solenergi, solceller, solpanel, pellets, flis, bioenergi