Bengt Stridh, ABB Corporate Rerearch,  har fått uppdraget att hjälpa NCC att utveckla en energisnål kontorsfastighet. Det är kul att ABB och NCC funnit varandra. Förhoppningsvis leder det till en positiv utveckling som andra följer efter.

Jag har tidigare skrivit om NCC:s projekt och även anordnat seminarier om hållbar fastighetsutveckling tillsammans med dem. Vi är ca 30 företag nu som arbetar med ett projekt som benämns Clean vilket står för Cleantech eller ren teknik på svenska. Länk till projektet.

Idag, 14/2, skriver VLT om Bengts uppdrag för NCC. Tyvärr hittade jag inget på webben men sammanfattningsvis ska Bengt som en välkänd auktoritet analysera olika lösningar åt NCC. Vidare handlar artikeln om solenergi i stort, bl.a. att det endast krävs 20 kvadratmeter solceller för att driva en elbil som går 1000 mil. Det kan jämföras med en etanolbil, som får bränsle från svenskt vete, kräver en odlingsyta på nästan 10 000 kvadratmeter.

En intressant siffra som Bengt nämner är att 3,8 gigawatts effekt på solceller har installerats i Tyskland vilket ger ca 3 terrawattimmar per år. Det är 1 terrawatt mer än vår vindkraftel under 2008.

Själv har jag också fått 2 roliga uppdrag inom solenerg och energieffektivisering. Först ska en kommersiell fastighet inventeras avseende energieffektivitet vilket inte är särdeles speciellt. Det speciella är att finna ett antal lösningar för att radikalt sänka energianvändningen och kanske t.o.m. generera energi. Det andra uppdraget handlar om att finna lösningar kring energieffektivisering på en flygplats.

Tyvärr har jag inte fått uppdragsgivarnas tillstånd för att gå in närmare än så. Mer info kommer inom kort.


Läs en insändare av Bengt Stridh i Vi i Villa.
http://www.viivilla.se/Miljo/Kronika-Solenergi–inget-for-Sverige.aspx
http://www.viivilla.se/Miljo/Kronika-Solenergi–inget-for-Sverige.aspx

I Ryssland har de utlyst en tävling som heter Miss Atom. De utser den snyggaste tjejen inom kärnkraftindustrin. Vi borde kanske utlysa en tävling om den snyggaste tjejen (och killen för jämställdhetens skull) inom Sol, vind, vatten och bioenergibranscherna. Kanske Miss Sunshine?

Men i ärlighetens namn går det nog inte. Folk skulle bli avundsjuka. Det får nog bli en kalender istället, för jämlikhetens skull.

Det är inte konstigt att etanolförsäljningen minskar när det är billigare att tanka bensin. Det borde alltid vara billigare att tanka förnybart än fossilt. Här måste regeringen agera snabbt. Sedan kan man diskutera hur bra etanol egentligen är som bränsle ur miljösynpunkt. Jag tror ändå att det finns en framtid för etanol som ett av flera alternativ. Om inte annat för att producera biodiesel eller blanda ut med andra bränslen. Slutligen är det viktigt att etanol blir miljömärkt så konsumenterna vet att det producerats på ett schysst och miljöriktigt sätt.

Länk till Ny Tekniks artikel om etanol.

Äntligen har det kommit ett alternativ för oss som gillar sjöliv men som föredrar motorbåt framför segelbåt. Till sommaren kommer en snipa som drivs på flis. Båten drivs av batterier som laddas från värmen i en pelletsbrännare.

Länk till Di:s artikel

Nu blir det svårare att släppa ut växthusgaser för stora industrier.

Japan ska också bevaka koldioxidhalten i atmosfären med satelliter.


 

Marknaden styr i en marknadsekonomi. I en marknadsekonomi finns vinnare och förlorare. Volvo gjorde fel som satsade på stora tunga bilar. Toyota gjorde rätt som satsade på elhybrid. Nu får Volvo ställa om sig utefter marknadens efterfrågan. Idag efterfrågas mindre miljösmarta bilar.

Elbolagen är inga snälla dunungar. De vill självklart tjäna pengar. Vattenfall är knappast ett snällt företag och det är märkligt hur ett statligt bolag kan få satsa på tysk kolkraft.

Som svar på Lasses misstro gentemot förnybar energi kan jag säga att vi måste jaga negawatt. Vi måste minska energianvändningen i industrin och byggnader vilket är möjligt. Självklart kostar det med förnybar energi. Alla aktiviteter är förenade med kostnader, så även att bygga kärnkraftverk eller oljepannor.

När det gäller köpcenter har jag skrivit om köpcenter utanför städer. Självklart ska det finnas mindre närbutiker på landet. Ett bra exempel är Västerfärnebo Handelsbod.

Min vision är att vi bygger extremt energisnålt med byggnader som tom genererar energi för husbehovet. Överskottet kan säljas ut på nätet. Vi tar vara på energin från jordbruket, bioavfallet och avlopp i form av biogas. Nya typer av vindkraftverk ersätter våra konventionella snurror.  Sedan behövs basenergi i form av vattenkraft och tills vidare kärnkraft. Sverige ska även gynna storskaliga solenergianläggningar i varmare länder med termisk solkraft och solcellsparker. För att lyckas nå denna vision måste företag självklart kunna tjäna pengar på detta. Det är väl knappast fult.

Företaget Nova har skissat på ett vindkraftverk på 9 MW som är tre gånger så stort som de största havsbaserade vindkraftverken. Målet för det engelska företaget Nova är en vindkraftpark på mer än 1 GW.

Länk till information.

Kolla denna länk om du snabbt vill se ditt energibolags fördelning av energi:

http://www.greenpeace.org/sweden/energibolag/

Det är viktigt att bygga ut vindkraften i Sverige. Vi kan enligt Energimyndigheten nå upp till 30 TWh per år år 2020. Idag arbetar ca 2000 personer inom vindkraftindustrin i Sverige. Vi kan dock få igång ca 12 000 personer inom denna sektor under förutsättning att vindkraftverken produceras i Sverige. Idag importeras det mesta från utlandet.

Se länk: Svensk vindkraft kan ge 12 000 jobb

Det är tråkigt att SVT tar in Elisabet Höglund för att debattera om människor påverkar klimatet. Debatten blir på en låg nivå när två journalister debatterar. Om vi debattera om klimatet utan att göra något är det snart kört med moder jord. Vi måste självklart kämpa för att få bort fossil energi och energieffektivera.

Sedan anser jag att media har ett stort ansvar i debatten. De borde lyfta fram forskarna i IPCC, SMHI osv. Självklart ska forskningen granskas också. Sedan måste de som anser att det inte existerar något klimathot också granskas. Vilka intressen förespråkar de egentligen?

När det gäller miljö och vetenskap är det viktigt att lyfta fram försiktighetsprincipen. Den går ut på att det inte behöver vara vetenskapligt bevisat för att försiktighet ska iaktas. Risken är stor för globala katastrofer om vi inte gör något åt utsläppen av koldioxid, metan osv. Det är därför viktigt att agera nu.

Klimathotet är värre än beräkningarna

I Indien bränns det en hel del kobajs vilket påverkar luften och klimatet. Det bästa är att använda det till biogas som man kan bränna istället. Biprodukten blir bra gödsel.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=876437

http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/matklimat/artikel_2363429.svd

En ny typ av solcell har lanserats med över 40% verkningsgrad. Se länken:

http://www.ise.fraunhofer.de/presse-und-medien/presseinformationen/presseinformationen-2009/weltrekord-41-1-wirkungsgrad-fuer-mehrfachsolarzellen-am-fraunhofer-ise




Detta kanske kan revolutionera försäljningen av solceller. Solceller på tak, fasader och överflödiga markytor kan bli hett inom kort tid.

I torsdags hölls första mötet för energigruppen i Svartådalens Bygdecenter i Västerfärnebo. Jag arbetar med en förstudie inom projektet Hållbara bygder i Svartådalen. Min del handlar om att få igång lokal energiproduktion. Arbetet består nu av att samla information inför en ansökan om ett större projekt. Jag inventerar vad som finns idag och vad som är på gång. Det handlar om vindraft, biogas, förgasning (gengas), biodiesel, småskalig vattenkraft osv. Helt enkelt småskalig produktion av förnybar energi.

Till mötet kom många fantastiska människor. Meningen var att 4-5 skulle delta och komma med förslag till förstudien. Istället var vi 12 personer, bl.a. Kenneth Mårtensson som är direktör för Sala Heby Energi. Men även två jordbrukare varav en mjölkbonde, Tekniska förvaltningen i Sala och intresserade Svartådalsbor.

Jag fick verkligen bra inputs till förstudien. Tänk vad effektivt det är att samla ett antal personer istället för att jaga dem via telefon och intervjuer.

En slutsats jag dragit efter mötet är att det finns intresse för småskalig energiproduktion. Det är dock viktigt att göra skillnad på småskalig och mikroskalig energi. Småskalig kan handla om produktion för byar och jordbruk medan mikroskaligt handlar om enskilda eller några hushåll. Jag tror verkligen både på mikro och småskaligt.

Projektet Hållbara bygder handlar i stort om hållbar landsbygdsutveckling med utveckling av skolor, äldreomsorg, turism, infrastruktur och service. Det finns andra utsedda gruppledarer för de andra sektorerna samt en övergripande projektledare.

Ungefär så här kan projektet komma att se ut: Ön mitt i vinden

Du som är lat men ändå vill spara på energi, pengar och göra något för miljön. Byt ut dina glödlampor och lågenergilampor till LED-belysning. Det handlar om diodbelysning som snart kommer att ersätta all befintlig belsysning. Tänk dig lampor som håller 30 ggr längre än vanliga lampor och som drar 10 ggr mindre i energi.

Tyvärr är de LED-lampor som Claes Ohlsson, Jula m.m. säljer rätt värdelösa. Om du ska byta ut till Led rekommenderar jag dig att kontakta företaget Solarit AB. De har sedan länge sålt LED-lampor till segelbåtsägare och sommarstugor som drivs på solceller. Se www.diodlampor.nu

Aftonbladet skriver om it och klimathotet

DN och klimatet

Det är inte konstigt att etanolförsäljningen gått ned. Regeringen måste se till att etanolen alltid är billigare än bensin som drivmedel. Tyvärr är människor snåla och väljer när det kommer till kritan det billigaste alternativet. Bensinbolagen har självklart också ett stort ansvar.

För att spara pengar kan folk lära sig att köra eco-driving. Då kan de kompensera högre pris med lägre bränsleförbrukning.

Etanol

Allt om Motor skriver om elbilar på Detroits bilmässa. Bl.a. kommer Mercedes Benz ut med en bil som drivs på el om ett par år. Det verkar rätt solklart att elbilarna kommer att ta över inom kort tid. Det är även bra för Sverige. Det blir lätt för gemene man på landet att producera sin egen el. Överskottsel kan säljas tillbaka till elnätet. El som behövs till elbilarna. Sätt upp en egen vindsnurra eller solceller på taket. Jordbrukare kan producera el med biogas.  Detroit

Det Roine sa om tillväxt var mycket intressant (se föregående inlägg). Han talade om att ekonomisk tillväxt ska ske på samma sätt som en växt växer. Detta kan verka väldigt flummigt och diffust, men faktum är att det stämmer.

År 1971 skrev den rumänska matematikern och ekonomen Nicholas Georgescu-Roegen att levande organismer strävar efter att bevara en låg entropi i sig själva. Detta är enligt honom meningen med livet. Nicholas menar att människan genom sina ekonomoiska system inte har strävat efter låg entropi utan tvärtom bidragit till att öka entropin genom att förgifta naturen och emissioner till luft, mark och vatten. Nicholas anser att människan i framtiden måste skapa ekonomiska system som liknar de ekologiska systemen. Det innebär att marknadsekonomin måste genomgå en slags evolution.

Entropi betyder ungefär samma sak som oordning. Allt i universum strävar efter en slags jämvikt vilke är total oordning. Människan kan bidrar med ökad entropi genom uttag av naturresurser som konsumeras och sedan förbränns eller slängs på deponi. Det Nicholas menar är att människan måste lära sig att minska denna process.

För den oinvigde vill jag dra en parallell med en idrottsman. Tänk dig en person som vill bli större, snabbare och starkare hela tiden. Det är min liknelse med ekonomisk tillväxt. Precis som vi vill tjäna mer pengar och öka omsättningen villl t.ex. en bodybuilder bli större och större. Till slut kommer kroppsbyggaren till en gräns där han måste dopa sig för att bli större. Detta är ohållbar tillväxt. Målet för en kroppsybyggare bör istället vara att komma upp till en hälsosam nivå. Detta kallar jag balans som kan liknas med ekonomisk jämvikt eller steady-state. Saker och ting händer hela tiden. En idrottsman blir sjuk och måste komma tillbaka. Då sker en tillväxt under en tidsperiod som är snabbare än normalt. Samma sakt sker med ett land som blivit drabbat av en storm. Efter stormen sker en snabb ekonomisk tillväxt för att komma tillbaka till samma nivå som tidigare. Alla kan väl hålla med om att det inte är bra att drabbas av en storm. En slutsats är att ekonomisk tillväxt inte är ett bra mått för en hållbar ekonomi.

För att skapa en hållbar ekonomi krävs en energirevolution. Vi måste helt enkelt ersätta energi som har hög entropi med i första hand flödande energikällor och i andra hand övrig förnybar energi.

Idag intervjuade jag Roine Andersson som är engagerad i JAK-banken och Naturskyddsföreningen. Roine brinner för en rättvis och ekologisk ekonomi vilket han främjar genom JAK-banken.

Jag frågar om hans syn på framtidens energi. Vilken energi ska vi använda för att uppnå hållbarhet?
Roine menar att muskelkraft är det bästa sättet att transportera sig på där näring utgör energin. Det är även viktigt att titta på hur matvaror produceras och transporteras till våra hushåll.

Vi kommer in på debatten om utsläppsrättigheter och klimatkompensering. Roine är orolig för att företag klimatkompenserar genom att låta plantera träd i t.ex. Uganda istället för att göra något konkret i det egna företaget. Han berättar även att det krävs ändamålsenlig teknik för fattiga bönder. Trädplantering kan vara bra, men det är bättre att ge bönderna förnybar energi som förbättrar deras välfärd. Ett problem är då ägarstrukturen, vem äger exempelvis energianläggningen eller vattenbrunnen som tagits fram i ett projekt?

Eftersom Roine brinner för fair trade och JAK går jag över till att fråga om hur en hållbar ekonomi kan se ut.
Roine menar att pengar ska användas som ett bytesmedel för varor och tjänster. Pengar i sig är ingen vara. Vi har skapat oss en låtsasvärld där pengar är en handelsvara. Roine kallar detta för räntepump där de fattiga är förlorare och de rika vinnare. Enligt Roine förlorar 90% av de svenska hushållen på skillnaden mellan ingående och utgående ränta. Endast 10% går med vinst, detta vill JAK ändra på. Roine vill skapa ett system som undanröjer negativ spekulation. Målsättningen är att göra det rättvist för alla där ingen utnyttjas. Syftet med ekonomi ska vara att göra världen bättre.

För den som inte vet är JAK en räntefri bank som endast tar ut en avgift istället för ränta. Avgiften motsvarar en effektiv ränta på några procent.

Vad är då hållbar ekonomi frågar jag.
Roine menar att själva frågan är viktigare än svaret. Vi måste alltid ställa oss frågan och omvärdera våra beslut. Han talar om att tänka sju generationer framåt. I USA försökte man definiera begreppet hållbar utveckling och de kom fram till 100 olika definitioner.

Roine anser att vi måste sträva efter en optimal tillväxt. Vi måste fråga oss vilken typ av tillväxt vi vill ha. Han drar en parallell med växt. Ekonomin ska växa som en växt. Det innebär att växa långsamt upp till en viss nivå. Vi kommer sedan in på en diskussion om företag som tänker som Roine. Jag nämner Toyota som har en 500-årsstrategi och vars affärsidé är att främja de samhällen och miljöer de verkar i. Toyota är ett kapitalistiskt företag men som faktiskt utvecklat begreppet marknadsekonomi. Roine menar att detta är en evolution av marknadsekonomi och planekonomi. Framtidens ekonomi är hållbar ekonomi. Han gladde sig även för att han köpt en Toyota.

Vi avslutade med att gå tillbaka till ursprungsfrågan om energi. Vad tycker Roine om framtidens transporter?
Roine vill att vi cyklar mer. Hans barn cyklar t.ex. ca 20 km per dag. Vidare bör vi satsa på spårtaxi i Västerås. Sedan måste vi ta fram förnybara bränslen till bilarna. Dessa bränslen ska dock produceras på ett rättvist och ekologiskt sätt.

Jag återkommer med egna kommentarer till Roines åsikter. Nu är det dags att avsluta dagens arbete. Ett stort tack till Roine för att han ställde upp på intervjun!

Nu har Svenska Solenergiföreningen vaknat. Lars Andrén, ordförande för föreningen, intervjuas i  Dagens Industris bilaga om miljöteknik om solenergi (annonsbiaga).

Opinionsbildningen för solenergi har varit rätt ringa i jämförelse med exempelvis vindkraft. Jag hoppas att solenergibranschen har vaknat nu och börjar påverka politikerna och marknaden i rätt riktning. En orsak till den blygsamma lobbyingen är nog bristen på pengar. Jag är dock övertygad om att handeln med utsläppsrättigheter och klimatkompensering kommer att sätta fart på marknaden. En solcellspark i Afrika kan finansieras av energikrävande företag som producerar papper i Sverige. Genom att satsa på solenergi kan pappersbruket i fråga bli klimatneutralt.

Nu tycker säkert många att detta inte är moraliskt helt korrekt. Om alla strävar efter att minska utsläppen men samtidigt betalar för klimatkompensering så kan jag inte se något moraliskt fel med detta. Om man däremot köper sig fri genom att betala för utsläppsrätter är det inte bra. För att det ska bli en energirevolution krävs många innovativa åtgärder. Klimatkompensering är en av dem.